Jag lyssnade på en klimataktivist som intervjuades i radion, hon tyckte att de svenska demonstrationsmetoderna var lite för veka, det behövdes mera kraft i metoderna för ohörsamhet. Hon skulle resa runt i Europa för att snappa upp idéer om kraftfullare aktioner. Hon har vår demokratis rättigheter att tycka vad hon vill och fritt framföra sina idéer men hon har ingen som helst rätt att utsätta oss andra för angrepp på vår gemensamma infrastruktur.
Våtmarksaktivisterna vill sätta stora delar av svensk åkermark under vatten, samma aktivister gråter krokodiltårar över barnens framtidsutsikter, men tvekar inte att kräva att åkrar som kan producera tonvis med mat skall göras odugliga för matproduktion På andra håll i världen omöjliggör torkan livsmedelsproduktionen men svenska aktivister tvekar inte att kräva att svensk matproduktion skall reduceras.