På näst sista sidan ges en sammanfattning i punktform av den kommande miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Detta trots att många utredningar säkert pågår.
Det som återstår att ta ställning till är en kommande ansökan om utbyggnad-ombyggnad av fabriken som kommer att ta minst tre år att genomföra och som kommer att innebära omvälvande förändringar för samhället.
För en vanlig individ är det omöjligt att förstå hur den här ekvationen ska gå ihop.
Är det verkligen värt att använda fem gånger mer energi för att kunna producera 3,2 miljoner ton cement per år, 16 procent mer än vad som produceras i dag? Dessutom så försvinner då tillgång till det värmeöverskott som nu används till del av fjärrvärmeproduktionen i Slite samhälle.
För detta så "måste" hamnen byggas ut, med en 300 meter lång och vinklad pir, för att kunna ta emot trafikeringen av alla extra fartyg, från tre till sju per dygn.
Hamnen och farleden "måste" muddras för att kunna ta emot alla dessa fartyg. De uppger att muddermassan kanske kan återanvändas, eller dumpas eller sändas någon annanstans.
Målet är att tillverkningsprocessen ska förändras så att den koldioxid som nu går ut i luften, ska omvandlas till flytande form för att förvaras i tolv enorma, 32 meter höga ståltankar som ska installeras i det gamla Östra Brottet, för att sedan forslas bort med båt till okänt mål.
Dessa kommer visserligen bara att sticka upp sju meter ovan jord, men varför behöver de vara så många? Om man nu lyckas med processen, går det inte att forsla bort i mindre båtar?
För att denna förändring av produktionen ska kunna ta plats så "måste" fem gånger mer elektricitet finnas tillgänglig vid starten av den planerade ombyggnaden 2027. Denna skulle mycket väl kunna produceras av OX2 AB:s energipark och vindpark som planeras anläggas öster om Slite. Kruxet är bara att OX2 inte kan komma i gång förrän cirka 2030. En vanlig individ förstår att detta inte går ihop.
Heidelberg Materials informerar oss också om att för övrigt ska allt fortgå som vanligt, det vill säga sex dubbellångtradare fullastade med sten kör in från Solklintsvägen för att sedan köra ut tomma, det vill säga tolv dubbellångtradare i timman, till kl 22 på kvällen.
Nej, det är inte värt det! Ifall Heidelberg Materials ska fortsätta så kan det ske i mindre skala och de kan koncentrera sig på att försöka återanvända material. All cement i Sverige behöver faktiskt inte komma från Gotland.