När allt blir digitaliserat så förlorar vi vår medmänsklighet.
Vi kommer inom kort bara vara några tomma skal som bara går omkring och inte finns egentligen.
Snabbkassor, självincheckning.
Allt ska göras utan någon som helst form av kontakt med en annan människa. För det är jobbigt och hemskt?
Men vi förstör för oss själva. Vi förstör för dem som bara kan få den kontakten av socialt närkontakt med personen i kassan, eller i en reception.
Vi förstör för människan. Vi är inte gjorda för ett liv styrt av IT, styrt av maskiner.
Det ska bara vara hjälpmedel men de har tagit över, tagit över liv, arbete för det blir billigare.
Ett liv är inte så mycket värt.
Men en liten kort social kontakt i en kassa eller i en reception på en vårdcentral kan hjälpa en annan individ så mycket.
Bara ett litet kort besök på lokala butiken med ett hej från personalen kan glädja individen.
Besöket i receptionen innan vårdbesöket kan göra så att patienten känner lugn inför sitt besök och gör dagen lättare.
Men allt det tar vi sakta bort och det enda som är anledningen är pengar. Maskiner, IT är billigare än en människa.
Ett liv har en kostnad. Ett liv kan kastas bort för företag, regionens vinning.
Och alla bara fortsätter, fortsätter med fårskocken. Alla har tunnelseende. Bara ser sitt eget för allt annat är skrämmande, läskigt.
Förlorar vi vår medmänsklighet?
”Snabbkassor, självincheckning. Allt ska göras utan någon som helst form av kontakt med en annan människa", skriver Tekniktrött som tycker att social kontakt med någon i en kassa kan betyda mycket för någon.
Foto: Martina Holmberg / TT
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.