Angeläget för förståelse att forska om slipskåror

Sannolikt finns fler slipskårestenar gömda i sanden intill åar.

Markradar kan vara till hjälp för att hitta fler slipskårestenar.

Markradar kan vara till hjälp för att hitta fler slipskårestenar.

Foto: Nils Harnesk/TT

Insändare2021-01-03 12:25
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En utgrävning vid en slipskåresten i samband med min masteruppsats i arkeologi (mer i GA 2020-12-18) visar att dessa går att datera. Undersökningen avslöjade material (stenmjöl) som slipats bort från stenen (kristaller från densamma) och som låg under ett tjockt lager av svämsand. Stenen låg intill en å, Hörsneån, och svämsanden hade bildats vid sidan av ån vid upprepade översvämningar. Stenmjölet låg på den nivå som måste ha utgjort marknivån när slipskårorna gjordes. En stratigrafisk beräkning ger åldern 4000–5000 år. Fynd som kan C-14-dateras och ge noggrannare resultat hittades med säker anknytning till stenmjölet och därmed till slipskårorna. Hittills har dock ingen velat sponsra en C-14-datering. Svämsanden måste tidigare ha täckt hela stenen medan ån flutit en bit ifrån. Stranden är eroderad av ån (den är hög och brant). Pålagring av sand kan inte ske alltför nära åfåran då vattnet har stor fart vid översvämning och sliter med sig material intill stranden. Så småningom har ån flyttat sig närmare stenen och eroderat fram den ur åbrinken.

Sannolikt finns fler stenar gömda i sanden intill åar. En undersökning med markradar nära åar med kända slipskårestenar borde lokalisera fler. Markradarn kan nog inte se om stenarna har slipskåror. Ett mindre provschakt kan avslöja det. Görs schaktet sedan tillräckligt stort ökar chansen att hitta daterbart fynd i eller nära det som var marknivån vid slipskårornas tillkomst. Ligger det något högre upp kan tiden det tagit för svämsanden att öka på till fyndets nivå beräknas. 

Slipskårefenomenet är den största vita fläcken i vår fornhistoria. Det borde vara en i högsta grad angelägenhet inte bara för Gotland utan hela Sverige. Vi behöver veta i vilket kultursammanhang och av vilket folk som de gjordes för att bättre förstå vår forntid. De tillhör vårt kulturarv och Gotland är unikt med det stora antalet. I många socknar är de förmodligen den äldsta fornlämning som syns ovan mark.

Berörda myndigheter och institutioner borde ta sitt ansvar och starta projekt och anslå medel för denna forskning.