Efter regnperioden kommer nu tecken på en annan tid. På ön har vår solcellsdrivna ljusslinga på uteplatsen, börjat känna av visst mörker och premiärlyste häromkvällen. Att ta sig mellan bekvämlighetsrummet till sovrummet på sena aftonen blev rena nattorienteringen. Dagarna krymper allt fortare och tulkörten gulnar. Vinden som inte vilat sedan juni ökar och rasslet av löv får en ny karaktär. Sommaren är väl ändå kvar? Även om vi väntar på livstecken?
Hur gör man nu? Väntar absolut med höstgarderoben. Slurpar kräftor. Skyndar att älska. Ser sig om efter ved. Firar att SVT:s repriser är på upphällningen till svärmors stora glädje. Läser sommarens oskrivna dagbok. Undrar när pepparkakor och julmust kommer till din lokala butik. Går på sensommarbröllop i någon gotländsk kyrka som har det. Håller kvar sommarkänslan och badar i det möjligen varmare vattnet. Fylls av tacksamhet och förundran över det vackra vid havet, på heden, på stenstränderna, i världsarvet, med dina nära och kära i en förhoppningsvis varmare augusti Och du – minns att det blir aldrig så mörkt, som strax innan det blir kolsvart. Tänd ljusen!