År 2013 lovade partiledaren Stefan Löfven (S) att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 om han blev statsminister. Det var det största och viktigaste löftet Socialdemokraterna gav i valrörelsen 2014. Nu har hela år 2020 passerat och det är dags att utvärdera om löftet uppfyllts.
Det korta svaret är nej. När löftet ställdes ut låg Sverige på plats 10 av 28. Idag ligger vi på plats 22 av 27 (eftersom Storbritannien lämnat unionen är det bara 27 länder kvar). Länder som Grekland, Spanien och Italien är de enda vi slår. Faktum är att Sverige är det enda land i hela unionen där sysselsättningsgraden minskat sedan september 2014 när Löfven blev statsminister. Sveriges arbetslöshet är den som ökat mest i hela EU. Om Sveriges arbetslöshet var på samma nivå som EU:s lägsta hade 330 000 fler människor haft ett jobb.
Om regeringen på riktigt ville komma åt arbetslösheten och inte bara prata om den, finns en uppsjö av lösningar man kan ta till; bidragstak så att det alltid lönar sig att arbeta, sänkt skatt på utbildning och företagande, utbildningsplikt för nyanlända, ett sjätte jobbskatteavdrag och större krav på motprestation för de som lever på försörjningsstöd. Det är exempel på förslag som Moderaterna lagt fram i Sveriges riksdag och som är fria att ställa sig bakom.
Att fler barn ser sina föräldrar gå till jobbet är en förutsättning för att Sverige långsiktigt ska kunna erbjuda vård, skola och omsorg av hög kvalitet. Men ett jobb innebär inte bara att man får lön och betalar skatt – utan också att man får träffa arbetskamrater, ges möjlighet att stå på egna ben och kan forma sitt eget liv. Att den rödgröna regeringen som Löfven leder inte valt att prioritera arbetet med att få fler i jobb är bara en av många anledningar till att Sverige behöver en ny regering.