Utbudet av gästspel och olika kulturella uttryck var enormt och gensvaret från publiken var lika stort.
Kulturpolitiken på både kommunal och statlig nivå såg dessa initiativ som lovvärda. Stödet bestod både av ekonomiska medel som gick att söka samt tillgång till kontaktpersoner inom kommunal förvaltning, statliga myndigheter eller institutioner som kunde agera mentorer och dela med sig av sina kunskaper. Vi lotsades i hur vi kunde förvandla idéer och drömmar till att bli verklighet.
Genom denna typ av ideellt engagemang lärde vi tonåringar något om oss själva, att ta och fördela ansvar samt att arbeta i grupp. Kunskaper om marknadsföring, ekonomi, beslutsfattande och att lyckas eller misslyckas blev en bonus som vi kunde ta med oss in i våra framtida yrkesliv och ta till oss av som individer.
Det enda vi saknade på Gotland, framför allt i Visby, var det mest nödvändiga av alla resurser: en ändamålsenlig scen för scenkonst. Vi kuskade runt mellan bibliotek, gympasalar, aulor och källare varje gång teatern på Bredgatan inte hade utrymme att ta emot oss och i det fall vi inte hade råd eller praktiska lösningar på hur vi kunde använda oss av Wisby Strand. För varje arrangemang blev vi successivt mindre motiverade och riskbenägna. Föreningen gick i graven.
I dag är jag dubbelt så gammal. 16 år har passerat, men situationen för kulturlivets behov av ändamålsenliga lokaler är fortfarande densamma, kanske till och med ännu mer akut eftersom vi i dagsläget inte heller har ett fungerande konstmuseum i Visby. I sviterna av coronapandemin har det framkommit tveklös data som visar hur stor inverkan kulturbranschen har i relation till andra branscher, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv.
Efterfrågan av en scenkonstscen i Visby för gotlänningar och besökare har intensifierats. I samband med regionstyrelsens senaste sammanträde den 24 maj beslutades det att Region Gotland ska utreda möjligheten att bygga om Solbergabadet till ett hus för scenkonst genom en förstudie.
Förutsättningarna är nya, men efterfrågan av och tankar kring ett musik- och scenkonsthus är inte ny. År 1932 utlystes exempelvis en arkitekttävling där arkitekter uppmanades att skicka in förslag på hur ett kombinerat teater- och konserthus kunde se ut, beläget vid Södertorg. Är dagens politiker redo att förverkliga en 100 år gammal dröm om ett scenkonsthus?