Insändare: Är RUT en kostnad eller intäkt för statskassan?

Debatten kring utformandet av RUT är återigen igång. Tyvärr handlar debatten enkom om sociala aspekter, där man helt glömmer bort ekonomin bakom RUT.
De sociala aspekterna är nog så viktiga i debatten. Inom Kvalitetshem sysselsätter vi, på årsbasis, ett 30-tal medarbetare. En del kommer direkt från arbetslöshet, andra har grundskoleutbildning, vissa har gymnasieutbildning och någon har eftergymnasial utbildning. Gemensamt för oss alla är att vi levererar uppskattade tjänster hos såväl privatpersoner som företag. Vi känner oss betydelsefulla och med stolthet levererar vi allehanda tjänster. Vi känner även en tillhörighet och ett sammanhang när vi går till vårt arbete vid Kvalitetshem. Detta är viktigt för oss.

Men för att bedöma RUT behöver man även väga in de ekonomiska aspekterna. Som vi ser det är RUT en bra affär för statskassan. Genom arbetsgivaravgifter och inkomst-skatter på producerande och administrativ personal, samt mervärdesskatt på lokalhyra, städmaterial, maskiner, marknadsföring, personalkläder, IT med mera betalar Kvalitetshem in mer till Skatteverket än vad vi erhåller.
Under år 2019 betalade Kvalitetshem in SEK 315 per arbetad timma till Skatteverket i form av skatter och avgifter. Kvalitetshem fick tillbaka SEK 200 i form av RUT. Det innebär en vinst för statskassan på SEK 115 per timma. Det blir många miljoner till statskassan bara från Kvalitetshem på lilla Gotland. RUT är därför en bra affär för många.

Man ska även komma ihåg att RUT inte är ett bidrag, det är en reduktion av den intjänade skatt som arbetstagaren själv arbetat ihop.
Utöver detta är vi övertygade om att det privata segmentet mår så mycket bättre, att familjesituationen blir bättre med hjälp av våra tjänster. Vi är även övertygade om att de medarbetare som nu arbetar inom branschen spenderar mer som arbetstagare än som arbetslösa. Det innebär ytterligare sköna miljoner till statskassan…