Nu när det är uppenbart att coronapandemin kommer att påverka världshandel, transporter och resor en lång tid framöver En akut insats är att förlänga den tillfälliga förordningen av sjöfartsstödet, så att de fartyg som ligger upplagda på grund av pandemin får fortsatt sjöfartsstöd under hela nästa år. Men regeringen måste även reducera avgifter, återställa nettomodellen och justera tonnageskatten, för att Sverige överhuvudtaget ska ha en svensk sjöfart i framtiden.

Den svenska sjöfarten, i synnerhet färjetrafiken, är en av de branscher som drabbats hårdast av coronapandemin. På årsbasis kommer omkring 20 miljoner färre passagerare att ha rest med färjorna än 2019. Följden blir naturligtvis stor för färjorna men också för besöksnäringen i Sverige. Sjöfarten är oerhört viktig för samhället och transporterar cirka 90 procent av all import och export. Den är också en viktig arbetsplats för cirka 10 000 ombordanställda och 100 000 i hela sjöfartssektorn. 

Sverige har också ett tydligt uttalat mål om att flytta gods från vägtransporter till järnväg och sjöfart. Det står helt klart att sjöfarten är en viktig faktor för klimatomställningen. Vi behöver ha en svensk sjöfart kvar även efter pandemin. Den mest akuta åtgärden är att förlänga den tillfälliga förordningen av sjöfartsstödet till och med december 2021. En åtgärd som inte har någon budgetpåverkan överhuvudtaget och vars motsvarighet andra länder redan genomfört.

Nu när regeringen presenterat sin budget för 2021, där den påvisar en expansiv finanspolitik för att stimulera ekonomin och påskynda återhämtningen efter coronakrisen, blir det påtagligt att det sjöfartens behov är synnerligen blygsamma! Det finns tre viktiga och avgörande åtgärder för regering och riksdag att genomföra för att den svenska sjöfarten ska kunna ta sig igenom krisen och långsiktigt kunna växa. Kostnaderna för dessa åtgärder är försumbara i förhållande de samhällsekonomiska vinsterna.

 · Ta bort eller förändra den kontraproduktiva stämpelskatten och ersätt med en självkostnadsbärande stämpelavgift. Stämpelskatten är ett stort hinder för ökad svenskflaggad handelsflotta och ger i dagsläget, och troligtvis framöver, inga intäkter

· Se över och förändra tonnagebeskattningen till att bli mer inkluderande och omfattande, för att säkerställa att fler fartygstyper och fler fartyg med svensk flagg kan och får segla i svensk kustfart där det råder internationell konkurrens.

· Återställ nettomodellen till 100 procent. Detta är en mycket stor trovärdighetsfråga som inte kostar mycket i form av minskade intäkter till statskassan, men i gengäld generar mer jobb och tillväxt.