Det finns en annan tekniklösning som också är värd att analysera. Det handlar om färjor som till huvuddelen drivs av el från batterier. Detta har tills nyligen inte setts som en rimlig lösning för de avstånd som gäller i Gotlandstrafiken, men utvecklingen på batterisidan går snabbt.
I ett examensarbete där undertecknade medverkat är en slutsats att det sannolikt tekniskt sett skulle vara möjligt med batteridrift för färjor av den typ som används i dagens Gotlandstrafik.
Det skulle krävas vad som kan låta som stora mängder batterier, men det relativa viktpåslaget på en färja skulle bli mindre än 5 procent, när det också beaktas att elmotorer är lättare än både dieselmotorer och ett vätgasmaskineri.
Vid nykonstruktion är detta säkerligen möjligt. För att kunna bedöma om det också skulle gå att konvertera till exempel de äldre storfärjorna till batteridrift skulle det behövas en mer detaljerad analys än den vi gjort, men det förefaller inte omöjligt.
En nackdel med vätgasdrift är att det krävs mer än dubbelt så mycket el som för batteridrift.
Det beror dels på förlusterna när man med el producerar vätgas, dels på att ett vätgasmaskineri har en betydligt lägre verkningsgrad än elmotorer. En nackdel med batteridrift är å andra sidan att det krävs en hög effekt när färjorna ska laddas i hamn.
Det innebär att det skulle behövas en kraftigt ökad överföringskapacitet mellan fastlandet och Gotland. Nu finns det av andra skäl ändå planer på ökad överföringskapacitet och man kan då få en mer kostnadseffektiv helhetslösning. Utsläppen av växthusgaser från tillverkningen av batterier behöver också tas med i beräkningen.
Den allra bästa lösningen ur ett klimat- och resursperspektiv skulle kunna vara en batterifärja som använder begagnade batterier och går med måttlig hastighet. En sådan skulle kunna utgöra ett komplement för resenärer med lägre krav på snabb överfart och en högre värdering av miljöaspekter.
Studier visar att batterifärjor kan bli konkurrenskraftiga gentemot vätgasfärjor ur ett strikt ekonomiskt perspektiv innan 2030.
Vår slutsats är att både vätgasfärjor och batterifärjor (inklusive hybridfärjor) är intressanta alternativ för en framtida klimatsmart Gotlandstrafik. Båda kan ge mycket låga klimatutsläpp. I dagsläget är det svårt att utse en vinnare och båda alternativen bör därför utredas vidare.