När svenska idrottare tävlar internationellt samlas vi som nation och blir en del av historiska upplevelser och ögonblick.
Svenska elitidrottare representerar sitt land efter åratal av hård satsning och målmedveten träning. Bland de hårt satsande finns gotlänningen och dressyrryttaren Louise Etzner Jakobsson och gotlandsbördige pistolskytten Morgan Johansson Cropper. Deras strävan efter att representera Sverige på den högsta nivån är inte bara en fråga om träning och disciplin, utan också om att kunna finansiera sin satsning.
En elitidrottssatsning i dag är ett stort risktagande. För de som är beredda att ta chansen väntar ekonomiskt tuffa år där de i många fall är beroende av familj och vänner, inte kan vara sjuka eller föräldralediga. Det innebär dessutom en otrygg framtid. Stödet till svensk elitidrott behöver förstärkas genom ökade ekonomiska medel och att förutsättningarna för svenska elitidrottare förbättras.
Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté och Sveriges Paralympiska Kommitté vill att:
- Näringslivet och regeringen ökar det ekonomiska stödet till elitidrotten med 100 plus 100 miljoner kronor årligen.
- Elitidrottare omfattas av det sociala välfärdssystemet.
Att som Louise Etzner Jakobsson och Morgan Johansson Cropper och andra elitidrottare satsa mot internationell toppnivå är ett stort åtagande och endast ett fåtal når världsklass. Huvuddelen av svenska elitidrottare på internationell toppnivå lever dock med mycket små resurser bestående av stipendier, bidrag och lån från CSN och föräldrar.
Inkomsterna är i regel inte sjukpenning- eller pensionsgrundande och gör det svårt och dyrt att vara sjuk eller föräldraledig. Denna brist på resurser skapar en ojämlik spelplan där våra idrottares möjligheter att nå sin fulla potential begränsas av ekonomiska hinder snarare än av deras talang och hårda arbete. Sverige har minst pengar att fördela till elitidrott av andra jämförbara länder i Norden och Europa.
Elitidrottare måste värderas för deras insatser och få förutsättningar att kunna nå sina mål utan att behöva kompromissa med ekonomisk säkerhet och välbefinnande och utan att vara beroende av familj och närstående. Bara då kan vi säkerställa att elitidrottare får de jämlika möjligheter de förtjänar utan att vara beroende av familj och närstående – och att Sverige på köpet fortsätter att vinna medaljer.