Mycket har redan skrivits om bebyggelsen på Fårö och det är positivt att många känner omsorg för ön och dess skönhet.
Ansvaret för den frustration och maktlöshet som insändarna, denna och tidigare uttrycker, vilar tungt på ansvariga politiker och chefstjänstemän. Hur kan man hävda att bebyggelsen på Fårö Simunds 1:81 och Lansa 1:67 har utformats ”med hänsyn till bebyggelsetraditionen i området”?
Ett ansvar vilar också på de enskilda handläggarna. Varför släpper man igenom byggritningar där, som i fallet Simunds 1.81, huvudhuset har sju meter till nock och där takhöjden i bottenplan är strax under fyra meter? Vilken lokal byggtraditionen bygger det på?
Var i den lokala byggtraditionen finns kringbyggda gårdar med huskroppar av närmast grotesk storlek som i fallet Lansa 1:67? I Skåne, men den traditionen är definitivt inte utbredd på Gotland och Fårö. Stor restriktivitet måste iakttas så att förfulande förtätningar i en vacker kulturbygd inte äger rum!
Slutligen vilar ett ansvar hos byggherren. Man frågar sig vad byggherrarna för Simunds 1:81 respektive Lansa 1: 67 vill signalera utöver gott om pengar och dålig smak? Man signalerar definitivt inte respekt och omsorg för den ömtåliga miljön på Fårö.