Bristen uppskattas till 800 000 kubikmeter vatten vilket motsvarar 3-4 dammar för bevattning (finns över 100 stycken med mer än 6 miljoner kubikmeter). Alla har sett det enorma flödet av regnvatten som i 73 åar forsar av ön under vinterhalvåret (mer än 500 miljoner kubikmeter).
Vi får inte vattna blommor eller gräsmattan, än mindre fylla pooler eller spa. Till och med finns en tävling om vem som har fulast och mest upptorkad gräsmatta. Än värre är att man inte får bygga utan tillräckligt med vatten och detta stoppar också många arbetstillfällen. Klimatet gör också att vattenbehovet kommer att öka med 40 procent inom 10-20 år.
Jag har lämnat in flera detaljerade medborgarförslag 2021 och 2022 om hur man kan bygga dammar längs Ihreån och ta tillvara lite av vattnet som sedan återförs till Tingstäde träsk och dess reningsverk.
Kostnaden för tre dammar med 800 000 kubikmeter uppskattar jag till 40 miljoner kronor inklusive markköp. Varför vill man inte detta eller lära från andra kommuner eller länder där man tar tillvara regn-/ytvatten effektivt. Är det ett attityd- eller kunskapsproblem?
Jag med andra experter deltog i Almedalsveckan 2022 med ett vattenstånd ”Räcker vattnet på Gotland – fråga en bonde” (se faktaartikel i Natur på Gotland). Vi fick stort intresse från allmänheten och politikerna. Vi har uppvaktat regionen med olika förslag, artiklar och träffat beslutsfattarna men inget händer förutom att Centerpartiet har lämnat in en motion om dammar längs Ihreån 2023.
Gotlands vatten är 7:e dyrast av 289 kommuner, priset ökar nu igen och dessutom får vi inte det vatten vi dyrt betalar för. Vi uppmanas i stället att med egna pengar bygga cisterner, takavvattning och köpa vatten via dyra tanklastbilar.
Regionen förlorar dessutom stora pengar på vattensparandet och utebliven avgift för 800 000 kubikmeter (kanske 20 miljoner kronor per år) som kan användas för finansiering av dammar och ledningar. Avsaltningsverket i Kvarnåkershamn kostade minst 250 miljoner kronor förutom långa ledningar, dyr drift och att kapaciteten bara räcker till södra ön.
Gotlands geologi med mycket sprickor försvårar grundvattenbildning – ön är som en uppochnedvänd tallrik där vattnet rinner av. Saltvatteninträngning från havet och relikt saltvatten under ön påverkar många brunnar. Sprickorna ökar också risken för kontamination (varifrån kommer till exempel kontaminationen i Langs hage?).
Bygg dammar!