I en tid med begynnande lågkonjunktur, skyhöga el- och drivmedelspriser samt en galopperande inflation på historiska 7,2 procent, i maj månad, så låtsas regeringen som om frågan kring Cementa och cementtillgången helt enkelt inte är ett reellt hot mot svensk ekonomi och sysselsättning. Så här kan vi inte ha det.
För att rekapitulera så beslutade Mark- och miljööverdomstolen att avvisa Cementas ansökan om ett nytt 20-årigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite på Gotland den 6 juli 2021. Det befintliga tillståndet löpte ut den 31 oktober. Idag verkar Cementa under ett tillfälligt tillstånd som löper ut den 31 december 2022. Detta är sålunda inte en situation som på något sätt är löst utan klockan tickar.
Cementa har lämnat in en ny ansökan till domstolen. Denna ansökan är en form av brygg-tillstånd mellan det tillfälliga och det långsiktiga, vilket Cementa enligt uppgift planerar för. Vi står sålunda återigen inför en juridisk prövning enligt den fyrkantiga Miljöbalken.
Vad riskerar Sverige för konsekvenser om det skulle bli ett Nej i domstolen? Under 2021 gjorde Byggföretagen en omfattande konsekvensanalys av vad ett cementstopp skulle innebära för Sverige där de bland annat lyfte fram följande; byggstopp, arbetslöshet och inbromsande ekonomi.
Att blunda för denna verklighet och hoppas på det bästa är inte värdigt en svensk regering. Dessa allvarliga samhällskonsekvenser måste undvikas. Vi har under lång tid drivit frågorna rörande översyn och förenkling av miljötillståndsprocessen och tillämpningen av bland annat miljöbalken.
De frågor som vi primärt lyft är att:
– Förenkla, i syfte att uppnå billigare, snabbare och effektivare tillståndsprocesser.
– Sverige bör beakta tillämpbara undantag i EU-regelverket.
– Begränsa antalet myndigheter som för statens talan.
Vi noterar till vår förskräckelse att den av regeringen tillsatta utredning som skulle se över det nuvarande miljöprövningssystemet endast blev en ”tummetott”, efter år av utredande. Vi föreslår nu att regeringen omgående kallar till partiöverläggningar för att undvika en annalkande cementkatastrof. Sveriges ekonomi och sysselsättning kan inte tillåtas riskeras på grund av en rigid och oflexibel miljölagstiftning. Makten att lösa detta ligger hos oss som politiker. Vi är beredda att förutsättningslöst hitta en lösning på cementkrisen – frågan är om regeringen är det?