Det är skillnad på gotländska och gutamål

Hur stavar du till ”hu”? Frågade mina vänner när jag kom till universitet 1954.

Herbert Gustavson disputerade 1940 med en avhandling om gutamål. Än i dag är språket och dialekten föremål för forskning och analys.

Herbert Gustavson disputerade 1940 med en avhandling om gutamål. Än i dag är språket och dialekten föremål för forskning och analys.

Foto: Per Leino

Insändare2023-01-13 14:29
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Gotländsk dialekt hördes inte så ofta då. Och jag kommer från bondlandet. Nu har Susanne Alfvengren, bilhandlaren och Babben ändrat på det. Både Las Jakobsson  och jag skickades till talpedagog, men återvände till Gotland med vår dialekt.

Typiskt för gotländsk dialekt är ordslut på -e. Man säger sitte, komme och sånt. När Jenny Persson säger att hon arbetat bort sin dialekt betyder det väl att hon konsekvent säger sitta, komma, och så vidare. 

Det gjorde jag också som lärare i svenska. Men försvinner verkligen den gotländska intonationen om man växt upp med gotländska föräldrar? Jag hör direkt på radio eller TV om det är en gotlänning, även om vartenda ord är rikssvenska. 

Nu är det dags att skilja på gotländska och gutamål. Det gör inte de som i GT fredag diskuterar vår dialekt. Gotländska är en variant av svenska. Vi har alla lärt oss svenska i skolan och vet hur man ska skriva. 

Men vi pratar lite hur som helst. Så var det för Fäi-Jaken också, han som skrev brev på gutamål till lektor Klintberg i Visby på 1860-talet. Gutamål var hans talspråk, men svenska var det enda språk han lärt sig att skriva korrekt. Därför är hans behandling av gutamålet osäker.

Gutamålet är ett språk, med helt egen grammatik. I den äldsta generationen på Gotland finns ännu kvar korrekt böjning av adjektiv, pronomen och particip efter genus: en haugar stige, a haug dur, a nöibleivi mor; min sårken; mein töisi till exempel. 

Många ser diftongerna som det typiska för gutamålet, försvagade kvar i gotländska. Visst, gutamålet har de gamla i stain, leitn och kaupe, till exempel. Nya har tillkommit, som råir och häu. Att helt arbeta bort dem kräver nog talpedagog.

Gutamål finns knappast längre levande. Men det finns de som är intresserade av språket. Då får man lära sig som man lär vilket annat främmande språk som helst. 

Båda tidningarna har varit vänliga att ta in små texter på gutamål. Jag vet att de är populära även bland såna som saknar anknytning till språket. Det finns yngre gotlänningar som medvetet arbetar med gutamål. Revyer skrivs ännu. Ulla-Britt Hildingsson har i många år drivit studiecirkel om gutamål. Kanske finns det fler.

Andra må döma om gotländsk dialekt är borta i skolorna, alla impregneras med svenska. Men det fortsätter att finnas språkintresserade som vill och kan bevara gutamålet, gutalagens urgamla språk, som utvecklats under många århundraden sedan.