Flera trender tyder på en negativ utveckling för svenska företag. Den första trenden syns i Småföretagarnas riksförbunds undersökningar av antalet aktiva företagare med fast arbetsplats. Före krisen fanns det 350 000 aktiva små och medelstora företagare i Sverige. I dag finns det 22 700 färre, eftersom krisen har medfört en stor utslagning av aktiva företag.
Detta är oroväckande, eftersom arbetslösheten är lägre och sysselsättningen högre bland de kommuner som har en högre andel aktiva företagare. En procent högre andel företagsamma bland befolkningen i åldrarna 20–79 år korrelerar mot knappt 1,5 procent lägre arbetslöshet. Även en liten minskning av koncentrationen aktiva små och medelstora företag kan leda till en stor ökning av arbetslösheten, framför allt bland utrikesfödda.
Den andra oroväckande trenden är att en stor andel av företagarna har passerat pensionsåldern, samtidigt som få unga blir företagare. I Västsverige är en tredjedel av företagarna 65 år eller äldre. I Småland med öarna, Norra Mellansverige och Mellersta Norrland är andelen hela 40 procent.
De företag som slogs ut i storstäderna under coronakrisen kommer sannolikt att snart ersättas av nya, då möjligheterna är många i storstaden. Men de kommuner som är glesbefolkade och har en tradition av industri riskerar få det svårare. Det finns ett massivt intresse från omvärlden i att investera i en grön industriell förnyelse, så att nya gruvor, ny tillverkning och nya serverhallar byggs i Sverige. Men bristen på konstruktiv näringspolitik förhindrar utvecklingen.
Byråkratin sätter stopp för företagandets utveckling. Många verksamheter får vänta i månader och år på tillstånd. De svenska företagarna beskattas och regleras hårdare än i omvärlden. Näringspolitiken behöver läggas om, så att företagandet kan lyftas. Det gäller i hela Sverige och särskilt i de glesbefolkade kommunerna.
Det svenska företagandet krymper
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.