Hur kan döden, som är så säker, ändå vara så oviss. Att den kommer, betyder inte att vi vet hur det går? Som livets saga där det sista bladet saknas eller en hel epilog väntar?
Det finns både på ön och på andra ställen en potentiell författare till det bladet, och det är du. Om du har, ta ur propparna ur öronen, samla tankarna och flytta dem till din begravning. Vad säger andra om dig? Kommer det finnas skäl till det? Spelar det någon roll? För dig? För dina närmaste, när du fattas dem? Vad gör du av din stund på jorden, din livstid? Vad är viktigt för dig? Vad tror du är viktigt för andra? Hur kan du veta det? Sittandes på en strand, vandrandes vid havet, i en gränd i världsarvet på storön, på ett bageri, i ett samtal på den ö som flyter mellan sundet och revet eller bland smultron och blåbär i den glesa tallskogen....där din härvaro är.
Din tid är det dyrbaraste du har. Du har pennan. Och så finns det ibland medförfattare... Varför inte vara det själv – för andra?