Elektrifiering bidrar till jobb och klimatnytta

Jan Grönstrand hävdar i en replik att energiomställningen är negativ för miljön och han för fram ett flertal påståenden utan belägg som jag anser är felaktiga.

Markus Wråke, vd Energiforsk.

Markus Wråke, vd Energiforsk.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Insändare2024-01-16 10:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Han skriver även att det sällan eller aldrig talas om de negativa sidorna av mer fossilfri elproduktion.

Bakgrunden är min debattartikel där jag lyfter att en snabb elektrifiering är avgörande om vi i Sverige ska klara våra klimatmål och fortsätta bygga vår välfärd på industrin. Men Jan Grönstrand har rätt i att en kraftigt utökad fossilfri elproduktion kommer att ha negativa sidor.

För elektrifieringen kommer kräva fler kraftledningar och mycket ny elproduktion, till exempel solparker, kärnkraftverk eller vindparker på land och till havs. Det kommer påverka oss svenskar och kan uppfattas som negativt av många. Men de lagar, regler och de prövningar som görs innebär att risken för större, negativ miljöpåverkan är liten.

Det som många kan uppfatta som positivt med elektrifieringen är framför allt:

  • Fossila bränslen fasas ut vilket mildrar den globala uppvärmningen.
  • Sverige klarar EU:s bindande regelverk så att vi inte riskerar inte böter.
  • Svensk industri stärker sin konkurrenskraft. Orsaken är bland annat att EU:s system med utsläppsrätter upphör 2039. Så om 15 år blir det i princip förbjudet att släppa ut fossil koldioxid från bland annat stål- och cementindustrin. 
  • Sverige och EU blir mindre beroende av import av fossila bränslen, vilket gör oss mindre sårbara vid till exempel krig.

Det här innebär att om vi i Sverige vill fortsätta bygga vår sysselsättning och välfärd på industrin så behöver vi genomföra energiomställningen. 

Cirka två tredjedelar av den förväntade ökningen av el behövs för att producera vätgas till industrin. Och vätgas kan lagras vilket gör att vindkraft då kan producera vätgas när det blåser mycket och elpriserna är låga, och leverera el till nätet när det blåser lite och priserna är höga. Så på det viset passar vindkraft väl för industrin.

Flera fossilfria kraftslag kan bidra med mer produktion. Men redan till 2030 efterfrågar industrin mycket mer el och till dess är det framför allt landbaserad vindkraft som kan byggas ut i större skala. Men nu är det för få nya vindparker som godkänns och stålindustrin behöver mer el snabbt.

Min slutsats är att elektrifieringen kommer märkas, men att de positiva effekterna är långt större än de negativa. Och om Sverige ska klara klimatmålen och fortsätta vara en industrination behöver vi snabbt öka den fossilfria elproduktionen.