Kristersson är ”tydlig” i partiledardebatten. Det vill säga, han säger inte vad som är rätt saker, men är rätt säker på att det regeringen gör är rätt saker. Så säker som man kan vara när man inte tar till sig verkligheten.
Jag röstade inte för Tidöavtalet. Det alternativet hörde jag aldrig i valdebatten.
Kristersson talar om ägg. Att de inte ska läggas i samma korg. Klimatkrisen handlar i Kristerssons värld om ägg och korgar.
Nu fick vi aldrig höra vilka ägg som ska läggas i vilken korg. Inte heller vad äggen ska symbolisera. Vår ledare var upptagen med att pressa oppositionen på olika förslag som de inte kan få igenom eftersom den inte har regeringsmakten. Ett budskap som Kristersson upprepar med jämna mellanrum.
Det här är viktigt, brukar han säga.
Klimatkrisen löses med el enligt regeringen. Hur samhället möjligen måste förändras i övrigt är inte intressant. Allt ska förbli vid det gamla; konkurrens, vara i framkant och naturligtvis arbetslinjen, utvisningar och hårda tag.
Det här måste vara den mest oempatiska regering vi haft sedan 1800-talet. Eko från en svunnen tid då de besuttna härskade. De som i dag får 50 000 i skattelättnad.
Invandrare som inte har vett att tjäna tillräckligt ska inte få komma hit. Däremot efterfrågar vi högutbildade människor från andra länder. En sorts kolonialism där vi dränerar utvecklingsländer på deras läkare och andra viktiga yrkesgrupper.
Har ni hört talas om att höja löner för underbetalda i landet (de som inte är politiker alltså)?
Vårt ekonomiska system är en skapelse av människor. Därav dess ofullkomlighet. Nu letar Svantesson efter kärninflationen. Den kommer hon inte att hitta. Inget Nobelpris har delats ut till ekonomer som lokaliserat den. Vi låter oss styras av ett system som inte går att utvärdera. Det varnas för en ekonomisk katastrof i USA.
Vi har ett krig, en klimatkris, en möjlig konflikt mellan Kina och Taiwan, nu har vi också kanske en finansiell kris. Och Svantesson letar.
Bra jobbat av oss. Tur vi har AI att lämna över ansvaret till.
Det sägs, bara som en upplysning, att vi har kris i skolan, äldreomsorgen och vården. Och att många barn inte har råd att äta ordentligt. Något att sätta tänderna i, för att inte tala om det dysfunktionella elsystemet.
Kristersson, det finns andra saker att göra!