Att kunna äta östersjöfisk på Gotland borde vara en självklarhet. Så är inte fallet i dag och skälen till det är flera. Självklart måste vi sträva mot ett livskraftigt fiskbestånd i hela Östersjön. Samtidigt som vi tar ett långsiktigt ansvar för hållbarheten och havsmiljön måste vi dock också se till att de beslut som fattas inte får oproportionerliga konsekvenser för våra kustsamhällen och fiskerinäringen.
Därför är det mycket glädjande att landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) lyckats få igenom förslaget att utformningen av lekstängningarna tillåter att det kustnära sillfisket kan fortsätta. Förslaget var uppe under EU:s jordbruks- och fiskeministrars pågående möte i Luxemburg.
Under mötet såg vi från Sveriges sida till att vi i stället får en förändring av lekstoppen för torsk så att vi kan skydda torskens lek när och var den sker, samtidigt som det kustnära fisket av andra arter kan fortgå. Allt i enlighet med vetenskapliga råd, vilka också ligger till grund för de förändringar av fiskekvoter som mötet beslutade om.
De totala fiskemöjligheterna sänks betydligt jämfört med 2020. Till exempel sänks kvoten för torsk med 70 procent i östra Östersjön och kvoten för sill i västra Östersjön halveras.
Det här ökar våra chanser att rädda de svaga fiskebestånden och få ett hållbart fiske. För oss socialdemokrater är det viktigt att se till att vi skapar möjligheter att fiska nära kusten, att driva små fiskeföretag och i slutändan kan avnjuta mer svensk fisk vid våra matbord.