Det här är gutamål för den som vill läsa högt och höra hur de gamla talade. En David Ahlqvist-skröna:
Ja huksar gamle Per me peipu, han had rytt skägg u argar u galen var han. En gangg hallt Seigsar-sårkar pa u sla raip, u Per me peipu var me u skudd keik pa. U häur han sto där u läggd nasar bei u skudd inspekter, så fastne skägge ei raipe u snurred in si totalt, sått gubben sat fast. Gubben svärd u skreid sått de håirdes till Lefride, sägd di, u Lefride Anna ha kom störtnes heit ner u vart hail ifran si, för ha trod di to leiv av gubben. Men de var int ann ti gäre, äutn di fick laup ettar a sax u klipp av skägge för gubben Per, men de skall ha vart hemst ti håire va han hadd gat an. U sårkar di greind sått di var hail sjauke.