Förenklat uttryckt fungerar det ekonomiskt så här: Vi har ett särskilt boende som i dag kostar regionen 100 miljoner årligen när det drivs i egen regi. Beslut fattas om att lägga ut driften i annan regi. Den som uppfyller alla skallkrav i upphandlingen och erbjuder sig att driva boendet till för lägsta regionen kostnad vinner upphandlingen. Som företagare lägger jag ett anbud på 95 miljoner årligen och vinner upphandlingen. Regionen har då sparat 5 miljoner kr per år.
Jag måste nu se till att jag får verksamheten att gå runt samt den lämnar en hygglig avkastning/vinst. Driva äldreboenden är ju inget jag gör för att jag tycker det är kul utan det är business.Kanske har den regionala driften inte varit helt optimal så jag kanske kan sänka mina kostnader, jämfört med regionens, med några procent. Säg till och med fem procent. Jag är då nere i ett läge där det går runt men jag ska ju också ha avkastning/vinst. Låt oss för enkelhetens skull säga 10 procent – 9,5 miljoner.
Hur får jag till detta när den alldeles övervägande delen av mina kostnader är personal och mat till de boende. Jo jag måste minska personalstyrkan och/eller minska kostnaden för mat.
I upphandlingen finns förenklat uttryckt stipulerat att de boende ska ha den vård/omsorg de behöver. Detta bedöms på individnivå och dessutom framgent av den som driver boendet.
Jag måste alltså se till att de boende får mindre vård/omsorg än tidigare. Detta så att det går åt mindre personal och jag kan sänka mina kostnader. Eftersom det ej finns några egentliga regler för minsta tillåtna bemanning så fungerar detta.
Vad innebär detta för kvaliteten på vården och omsorgen?
Jo, regionen har sparat 5 miljoner kronor men de boende får framgent vård och omsorg för 5+9,5=14,5 miljoner mindre. Kanske något lägre om driften var ”orationell” i regionens regi.
Slutsats: Min vinst betalas genom att de boende får mindre vård och omsorg.
Svårare än så här är det egentligen inte.
Det är detta som nu genom upphandlingen av Sudergården fortsätter att pågå i den gotländska äldreomsorgen. De äldre på våra boenden får betala dubbla priset för att de styrande politikerna ska spara.
Slutsats: Vi måste vi hitta nya/andra former för upphandlingar och en dialog måste föras med de äldres organisationer.