Vad händer i kris? Jo vi går samman. Konstnärer, grupper och konstföreningar försöker lösa tillsammans. Några konstnärer övertalar länsmuseet att öppna Konstmuseet mot att de själva kurerar, hänger och vaktar. Det har under året resulterat i några fantastiska inblickar i det gotländska konstlivet. Vi arrangerar dialogmöten, deltar i ART MEET UPs, ordnar upprop.
Kanske håller något på att hända. När diskussionerna var som hetast tillsatte länsmuseet en referensgrupp med experter för att komma med synpunkter på ett framtida konstmuseum. Den kom till slutsatsen att det befintliga konstmuseet borde öppna och med tiden byggas ut. Det blev också lösningen för länsmuseets anlitade arkitekt Christian Hegarth. Konstmuseet bedömdes bra för de flesta utställningssammanhang men borde även rymma möteslokaler, fikarum. Kanske verkstad. En omdisponering av rummen kunde rymma det mesta. Och på sikt en klimatanpassad tillbyggnad.
Regionstyrelseförvaltningen gav parallellt en konsultfirma i uppdrag att snabbutreda en översyn av hela konstområdet. De kom med förslag till förändring. De professionella konstutövarna är öns resurs och måste tas bättre tillvara. Med produktionsstöd, projektstöd, stipendier och verkstäder. Bara tio procent av kulturbudgeten på Gotland går till konstområdet, vilket är litet i jämförelse med övriga Sverige.
Av översynen framgår att Konstmuseet kostar knappt 4 miljoner/året. Fast det är stängt och tomt. Mycket pengar i jämförelse med det som i dag tilldelas de professionella utövarna.
Konstnärerna och föreningarna behöver en plats att mötas på och utbyta tankar. De vill ha utställningsmöjligheter. Stöd till arbetslokaler.
Hitintills har regionen förlitat sig på länsmuseet.
Men för ett länsmuseum är grunduppdraget att bevara kulturarvet. ”Samtidskonstens roll är vag i förhållande till hur museet beskriver sitt grunduppdrag”. När Konstmuseet öppnade fanns två chefer, en för länsmuseet och en för konstmuseet. Så är det inte längre, all konstverksamhet ligger under länsmuseets chef. Är det verkligen en bra lösning?
Konsultfirman som regionen anlitat föreslår ett Resurscentrum för konsten och kanske går det att förena med det som konstnärerna och föreningarna efterlyser: Ett öppet fristående Konstmuseum som samhällsaktör och mötesplats, där konstnärer och föreningar tar plats med stärkta insatser för de professionella aktörerna. Som verkar i staden och på landsbygden. Och betydligt mer resurser till konsten.
Ännu tycks det vara en lång väg att gå innan en lösning finns på bordet. Men politiken engagerar sig. Det nya styret på ön börjar bra!