Ännu håller pandemin oss i ett järngrepp, smittalen är fortfarande alldeles för höga. Sverige håller andan och väntar på att samhället ska öppna igen.
En sak som är säker är att vi har fått nya vanor. De digitala mötena har fullständigt exploderat i omfattning. Visst längtar vi efter att ses ”på riktigt” igen – men en hel del av de här digitala mötena är här för att stanna.
Sjukvården har särskilt hamnat i fokus under pandemin. Medarbetarna kämpar och sliter. Det är som om de sprang ett maratonlopp i ett tempo som hör till ett 800 meters lopp. De hyllas med all rätt som hjältar och deras viktiga arbete har blivit synliggjort på ett nytt sätt.
Detta har i sin tur fått positiv effekt på söktrycket till Vårdprogrammet på gymnasiet. Vi kan också se att fler byter karriär och söker sig till vårdyrken senare i livet. Komvux och Folkhögskolan erbjuder olika kurser inom vårdsektorn. Det är utbildningar som snabbt fylls med elever.
Låt oss hoppas att Covid-19 snart släpper sitt struptag på samhället men låt oss samtidigt hoppas att det stora intresset för vårdutbildningar består. Det är en effekt som skulle tillfredsställa mig som ordförande för Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden.