Flera steg för en mer hållbar Gotlandstrafik

Den 3 september ställdes här frågan hur Destination Gotland avser att minska sina utsläpp och varför färjornas hastighet inte sänks.

Allt mer biogas ska blandas i bränslet. Bilden är från en anläggning i Ödeshög.

Allt mer biogas ska blandas i bränslet. Bilden är från en anläggning i Ödeshög.

Foto: Lena Grape Lilliehorn

Insändare2021-09-06 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För att reda ut eventuella frågetecken kring utsläppen från överfarterna vill vi här gärna ge vår syn på saken.
Att minska utsläppen från sjöfarten är brådskade, inte minst på Östersjön som är ett av världens mest trafikerade hav. Vi lade tidigt grunden för vår klimatfärdplan med ambitionen om att minska utsläppen av koldioxid från Gotlandstrafiken med 70 procent fram till 2030. Målet är att vara helt klimatneutrala till 2045.

De två nya fartygen som togs i bruk av Destination Gotland under 2019 och 2020 drivs primärt av LNG, naturgas. Det är ett fossilt drivmedel men minskar utsläppen av koldioxid med 20 procent. Därtill tar det nästan helt bort utsläppen av svavel och minskar betydligt mängden partiklar. Dock kvarstår det ett visst metanslip,  metan som blir en bieffekt vid förbränningen av LNG, och som inte förbränns. Metanslipet är en utmaning för hela branschen och motortillverkarna arbetar aktivt för att minska dessa utsläpp.
För att ytterligare minska utsläppen har Destination Gotland blandat in biogas i bränslet. I våras började vi med 10 procent inblandning. Vi kommer successivt att öka andelen biogas.

Det är viktigt att komma ihåg att LNG är ett övergångsbränsle, en hjälp på vägen i takt med att tekniken utvecklas ytterligare. Till skillnad från vägtransporter, behövs fortfarande betydande teknikutveckling innan sjöfarten kan öka sin elektrifieringsgrad. Med långa avstånd och stor last behövs en stor mängd energi för att driva fartygen framåt, på ett säkert och effektivt sätt. Och vi står inför ett bränsleskifte där det sker en intensiv diskussion och forskning kring vad som kommer vara det bästa för framtiden.

Till skillnad från andra transportslag tillverkas också fartyg i varv enbart på beställning. Det innebär att det fartyg som beställs i dag, tar 3–5 år att bygga och behöver kunna vara relevanta under lång tid. Den tekniken vi satsar på för nästa fartyg måste alltså både ha tillgängligt bränsle för att trafikera Gotland över tid, och vara den bästa ur miljösynpunkt.
Så, är då att minska hastigheten på fartygen ett effektivt sätt att minska utsläppen? Det är sant att utsläppen skulle minska vid långsammare färjetrafik. Men det skulle samtidigt innebära andra betydande konsekvenser för vår ö, vårt liv och närhet till fastlandet. 

Överfartstiden till och från Gotland har minskat parallellt med att vi har minskat utsläppen, och en utvecklad färjetrafik har varit avgörande för Gotlands positiva utveckling. Vi är övertygade om att Gotland behöver fortsätta att vara nära fastlandet – inte flyttas längre bort. Och med framtidens teknikutveckling, och ökad inblandning av biogas ser vi att det går att upprätthålla överfartstiderna, samtidigt som vi minskar klimatpåverkan.