Gotland är en del av Sverige och är beroende av sina kommunikationer med fastlandet. Under mandatperioden 2010 - 2014 debatterades färjetrafiken inför den nya upphandlingen, där Gotlandsupproret verkligen fick upp frågan på bordet.
Under mandatperioden 2014 - 2018 var det Bromma flygplats som diskuterades, då bland annat gotländska riksdagsledamoten Hanna Westerén (S) röstade för att stänga flygplatsen. Nu är det dags igen. Den rödgröna regeringen har kommit överens om att stoppa utbyggnaden av Arlanda flygplats.
För Gotlands del är det viktigt att ha snabba transporter till övriga landet. Vi har som alla vet inte möjligheten att ta tåget eller bilen för att ta oss till grannkommuner och storstäder. Därför behövs flyget - året om och alla dagar i veckan.
Att Bromma flygplats har stor betydelse för vår utveckling är tydligt. När Stockholms Handelskammare utvärderar vilka regioner som skulle drabbas mest av en nedläggning är Gotland den region som skulle förlora mest procentuellt: färre jobb, lägre tillväxt och sämre utvecklingsmöjligheter. Men nu när regeringen siktar in sig på att stoppa Arlandas utveckling ger det också skäl för oro. Flygen från Gotland har redan i dag låg prioritet på Arlanda under rusningstid, och det är mycket vanligt att man får åka buss mellan flygplan och terminal vilket förlänger restiden.
Att Gotland har trafik till både Bromma och Arlanda är en förutsättning för att Gotland ska kunna fortsätta utvecklas i takt med omvärlden. När flera flygbolag flyger till Visby från de båda flygplatserna uppstår konkurrens som sänker biljettpriserna för människor och företag på ön. Dessutom är Arlanda avgörande för att gotländska resenärer på ett enkelt sätt ska kunna ta sig vidare ut i världen.
Det är problematiskt att ett tillväxtkritiskt parti med stöd av bara 4 procent av befolkningen får diktera hur Arlanda, som är Sveriges största arbetsplats, ska utvecklas och inte. Det vilar ett tungt ansvar på alla partier som stöttar den rödgröna regeringens tillväxthämmande politik. Hur länge ska svenska jobb och svensk tillväxt få motarbetas? En tillväxtkritisk politik gör återhämtningen efter Coronakrisen längre och svårare än den behöver vara, till ingen nytta.