Jag anser att forskningen om slipskårorna borde prioriteras nu när vi vet att de går att datera. Projekt i detta syfte borde startas. Jag framförde min åsikt på Gotlands Fornvänners digitala årsmöte tidigare i vår.
I samband med min masteruppsats i arkeologi grävde jag invid en slipskåresten. Den låg i kanten av Hörsneån. Vid sidan av ån hade svämsand avlagrats under årtusenden och stenen bör ha varit helt gömd i svämsanden men så småningom grävts fram ur strandbrinken av ån. På landsidan av stenen, och sannolikt dåtida marknivå, hittades ett lager med kristaller av samma typ som på stenen. Detta tolkas som slipmjöl från slipningen av slipskårorna. Nutida marknivå innanför stenen ligger cirka en meter högre upp.
Stratigrafisk datering pekar mot yngre stenålder.
Cirka två decimeter över stenmjölslagret, och i höjd med stenens topp, hittades några träföremål som bevarats i den fuktiga sanden. Här har vi alltså ett så kallat slutet fynd. En C-14-datering skulle ge tidpunkten när stenen började översandas och också ge en bättre uppskattning av när stenmjölslagret avsattes. Jag har tyvärr inte lyckats få någon att vilja sponsra en datering.
Det bör finnas slipskårestenar gömda i svämsanden vid flera åar (ett Pompeji i miniatyr). Med markradar kan man leta efter lämpliga stenar och ett mindre provschakt kan visa om de har slipskåror. Hittar man slipskårestenar i svämsanden kan en större undersökning genomföras.
Slipskårorna har hittills varit ett totalt okänt fenomen men de tillhör vårt kulturarv och vi behöver veta i vilket kultursammanhang och av vilket folk de gjordes.
Man kan också datera när kvartskornen i svämsanden sist utsattes för solljus med en metod som kallas optiskt stimulerad luminscensdatering.
Jag försöker sprida insikten hos myndigheter och institutioner av nödvändigheten att ta tag i forskningen om slipskårorna.