Folkbildningen behövs även i framtiden

Vägen fram till att också Sverige, som det sista landet i Norden, skulle ge kvinnor och män samma demokratiska rättigheter var både lång och krokig.

Per-Olof Sahlberg.

Per-Olof Sahlberg.

Foto: Malin Stenström/arkiv

Insändare2021-09-30 12:41
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En tidig förespråkare för demokrati och jämställdhet mellan kvinnor och män var väckelserörelserna som från mitten av 1800-talet växte fram i Sverige. Sveriges första demokratiska församling var förmodligen den första baptistförsamlingen, bildad i september 1848 i Vallersvik, där allas lika rösträtt stod i de första stadgarna. Det var alltså 70 år innan den allmänna och lika rösträtten klubbades igenom Sveriges riksdag. 

De idéer som växte sig allt starkare under senare delen av 1800-talet blev grunden till det vi i dag kallar folkbildning. Med folkbildning menas en mötesplats utanför de formella skolformerna där människor möts på ett demokratiskt och jämlikt sätt för att lära av och med varandra. Man valde att trotsa det då rådande mötesförbudet och började träffas i grupper för att bilda sig och driva olika frågor så som religionsfrihet, yttrandefrihet och kvinnors rösträtt.

Dessa gruppers arbete har varit mycket viktigt för att skapa det demokratiska samhälle som vi har i dag. I en proposition från regeringen sammanfattas begreppet så här i vår tid: "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället." En viktig, och kanske avgörande, kraft för den demokratiska utvecklingen och beslutet om lika rösträtt, var folkhögskolorna och studieförbunden. 

1868 bildades de första folkhögskolorna som redan från början tog som sin uppgift att utbilda och rusta unga människor för att kunna delta i det samhällsbygge som då tagit sin början i Sverige. 1894 organiserade IOGT, idag NBV, samlingar som fick namnet studiekurser och som från 1902 kom att kallas studiecirklar. Både folkhögskolorna och studieförbunden blev viktiga mötesplatser för att skapa opinion för att också Sverige skulle besluta om lika rösträtt för kvinnor och män.

Studieförbunden på Gotland är en del av det civila samhället och fungerar som bildningscenter, kulturarenor och demokratiska möjliggörare. Folkbildningen har fortfarande en stor betydelse för demokrati, mångfald och social sammanhållning. I dag kan vi konstatera att demokrati och allas lika värde är något som ständigt måste erövras och värnas. I det arbetet behövs folkbildningen också i framtiden.