Jag har funderat på en sak. Det är som att det finns två läger på Gotland. Den vanliga människan och elitisten. Ofta kommer dessa i konflikt med varandra. Elitisten är den som vill förvandla Gotland till en nationalpark. Det måste finnas åretruntjobb. Den vanliga människan är den som vill leva sitt liv. Som vanligt.
Jag är för ett fullgott strandskydd. Utan strandskyddet riskerar stora delar av Gotlands kuster att bli tillägnade eliten. Samtidigt är jag emot att kopiösa arealer av Gotland blir Natura 2000 eller naturreservat. Utan en yta att arbeta på finns det inga jobb.
Samtidigt är jag för att Slite skärgård skyddas. Utan skyddet kommer Furilden att bli ett "gated community". Ingen av oss "vanliga dödliga" kommer någonsin att kunna röra oss där.
Jag är för att man bryter i Slite. Utan Cementa blir hundratals människor arbetslösa, och Slite tvärdör - alternativt ett Tofta 2.0. Det finns en hel ö att gå och glo på. Ni som inte gillar Cementa måste inte röra er i Slite. Flytta inte dit, alternativt flytta därifrån om ni inte trivs. Det måste finnas, ja just det, åretruntjobb. Enkel matematik.
Det finns gråzoner inom allt. Ställ er frågan för vem och i vilket syfte en regel drivs igenom. Alla älskar Gotland - vi ser bara olika saker i vad som ska göras med den yta vi alla värnar om.
Försök ha två tankar i huvudet samtidigt
Det måste finnas jobb året runt. De som inte gillar kalkbrytning kan gå någon annanstans än i Slite.
Cementa i Slite.
Foto: Dennis Pettersson
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.