Förstå dina medmänniskor innan du fördömer

Konflikterna i världen förvärras, krig utbryter och våldet eskalerar.

Tänk.

Tänk.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Insändare2023-10-19 11:05
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi slutar aldrig förvånas över hur vidriga illdåd människor är kapabla till. Rapporteringar om klimatkris, skjutningar, dödssiffror och kärnvapenhot blir ett bakgrundsbrus när vi försöker manövrera vår vardag som påverkas alltmer av de globala kriserna. Jag sitter i bibliotekets foajé med en kaffe och ser ut över platsen som så länge varit en symbol för demokrati och yttrandefrihet. Almedalen ser inte ut som den brukar göra i oktober. Nu är det poliser överallt och stängsel, vägspärrar och kameraövervakning är uppsatta. Två poliser vaktar en avspärrning medan barn leker på lekplatsen intill. Jag undrar hur mycket barnen förstår. 

Jag är privilegierad där jag sitter, jag har svenska förfäder, min hud är vit och jag växte upp i ett tryggt hem på den svenska landsbygden. Jag har förmågan att studera på universitet och möjlighet att göra en klassresa mina föräldrar inte hade. Jag har mina personliga motgångar, jag är kvinna och jag har psykiatriska sjukdomar som försvårar delar av mitt liv. Men jag är ändå privilegierad i min nationalitet, etnicitet och att mina funktionshinder är osynliga och hanterbara. Jag är lyckligt lottad, har ett lyckligt liv, ett socialt skyddsnät och tillgång till god psykiatrisk och somatisk sjukvård. Med detta kommer, enligt mig, ett stort ansvar.

Jag tänker ofta på Emerich Roth som höll föreläsning för oss elever på Högby. Han trodde på att bota hat med kärlek. Men hur kan vi älska och förlåta människor som begår vedervärdiga handlingar? Jag frågar mig själv, hur gör jag, när jag förlåter svek de jag älskar begår? Genom att försöka förstå varför de agerat som de gjort. Människor har svikit mig som barn och de gjorde val som påverkat mitt liv, som vuxen ges jag ett val. Jag förstår varför de har agerat som de gjorde. Och när jag förstår förutsättningarna kan jag förlåta.

Jag förstår att vissa val och handlingar är oförlåtliga och jag håller med. Men vi måste försöka lära oss av barnen och ställa oss frågan varför människor gör som de gör.
Varför skjuter unga människor ihjäl varandra?
Varför attackerar nationer varandra?
Varför limmar aktivister sig fast i vägar?
Svaret är sällan så simpelt som att människor är dumma i huvudet. När vi undersöker motiv till handlingar kan vi komma närmare en förståelse för vår medmänniska. Med privilegiet att ha fri informationstillgång, kommer ansvaret att försöka förstå innan vi fördömer andra människors agerande.