Biologisk mångfald handlar om alla arter som finns, växter, djur och svampar. Det handlar också om alla olika naturtyper, biotoper, men också om den genetiska variationen inom arter.
Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv här på jorden. Vi människor är också en del av den biologiska mångfalden, utan växter skulle vi inte ha syre att andas eller mat at äta. Utan pollinatörer, bin, humlor, flugor, skulle det inte finnas äpplen, päron och plommon och vi skulle inte kunna producera raps. På vissa håll har pollinatörerna minskat så mycket, genom utarmning av landskapet och användningen av bekämpningsmedel att man måste använda särskilda bi-och humlekupor för att överhuvudtaget kunna odla. Ofta har en viss art pollinerare specialiserat sig på att pollinera en viss växt- eller växtfamilj. När då denna pollinerare minskar i antal får det som följd att också denna växt minskar. Detta tydliggör hur känsligt hela systemet är och hur allt hänger ihop.
Den biologiska mångfalden är på många olika sätt hotad. På grund av växande städer, vägbyggen, utfiskning av våra hav, det intensiva skogsbruket, och ett alltmer industrialiserat jordbruk.
Varje art har en betydelse inom näringskedjan. När till exempel rovfiskar som gädda och torsk genom överfiske försvann runt Gotlands kuster ökade istället spiggen som annars rovfiskarna åt. Spiggen i sin tur äter många små djur som lever av alger, vilket gjorde att antalet snabbväxande trådalger ökade. Den ökade mängden av alger är en bidragande orsak till övergödningen av Östersjön.
Stora kalhyggen med granmonokulturer för inte bara till en stor förlust av biologisk mångfald utan leder också till stora skador genom skadeinsekter och stormfällningar. Därför har man på sista tiden börjat rekommendera att plantera in mer lövträd för att göra skogen mer motståndskraftig.
På grund av att jordbruket blir allt mer storskaligt, minskar den gröna infrastrukturen. Vägrenar, åkerkanter, häckar, diken, åkerholmar, våtmarker och stenmurar tas bort för att rationalisera jordbruket. Dessa landskapselement är oerhört viktiga för att binda ihop naturtyper och för att förhindra genetisk utarmning genom inavel.
På Gotland kan vi fortfarande glädja oss åt ett varierande odlingslandskap med stor andel naturliga betesmarker och ett privatägt småskaligt skogsbruk, med en relativt hög andel av gamla naturskogar. Det är något som måste bevaras för kommande generationer.
Det finns mycket man kan göra själv för att motverka förlusten av biologisk mångfald. Köpa närproducerade, ekologiska matvaror, hjälpa till med skötseln av Gotlands fantastiska ängen, tillåta mer natur i trädgården, skapa ängsmarker istället för gräsmattor, anlägga vårmarker och att som skogsägare övergå till kontinutetsskogsbruk.