Insändare: Fungerande organisationer har bra ledare

Mycket gällande arbetsmiljö och chefer, som inte kommunicerar med eller lyssnar på medarbetare, finns även på gymnasiet. Brister det i regionens rekrytering och ledarutveckling?

Kommunikation, som krävs för bra samarbete, är att lyssna, observera, fråga, analysera samt utvärdera, vilket lärare gör dagligen med sina elever. Medarbetare önskar utbyte av tankar, åsikter och information samt dialog med sina chefer. Chefernas kommunikation verkar innebära att beordra, informera och delge. De saknar kommunikationsverktyg, är osäkra och använder härskartekniker.

Skolan utsätts för konstant förändring, försämring och förhastade ställningstaganden. Vid viktiga beslut ska svar lämnas från en dag till nästa. Medarbetare vill bidra till utveckling och få gehör för sina idéer, men efterfrågade förslag används ej. Chefer bör släppa självcentreringen, fokusera på ledarskap, ha en långsiktig vision och vara insatta i det dagliga arbetet, men rektorer styrs av förvaltningen att göra besparingar och har låg närvaro i verksamheten.

Fungerande organisationer har bra ledare som kan verksamheten, ser medarbetares kompetens och visar uppskattning för arbete som görs. Vid stor omsättning på chefer saknas kontinuitet, framförhållning och uppföljning. För att Wisbygymnasiets elever och verksamhet inte ska bli lidande hjälper lärarna de nya cheferna med arbetet under året. Lärarna gör det utöver ordinarie uppgifter, men vill förstås undervisa i stället för att oavlönat utbilda nya skolledare.

Lärare ska ha utbildning samt legitimation för att erhålla tjänst och sätta betyg. Skolledare behöver ej ha rektorsutbildning, men ska inom fyra år efter tillträdande ha avslutat sin utbildning enligt skollagen, 2 kap. 12§, vilken förvaltningen bryter mot. Enligt HR-chefen har de med ”bästa kvalifikationerna” anställts i stället för sökande med rektorsutbildning och erfarenhet. Lärare leds, bedöms och lönesätts alltså av pedagogiskt ansvariga chefer utan utbildning.

Före detta gymnasiechefen sa att ”det är svårt att vara skolledare”. Ja, speciellt om ledarna är nya och saknar utbildning. Svårigheten att leda verksamhet och medarbetare samt ansvara för elevernas och skolans utveckling gör att de ger upp och slutar efter kort tid. Organisationer som byter chef ofta saknar stadga. Wisbygymnasiets medarbetare har under 10 år haft 24 chefer! Nu slutar ännu en biträdande rektor och en ny måste instrueras.