Har vi rätt till en fungerande vardag trots att vi är sjuka och behöver till exempel som jag åka på bloddialys tre dagar per vecka från Hemse till Visby? Ibland tappar man helt gnistan.
I en tidigare insändare talades det om arbetspendling med färdtjänst, så kallade fasta resor. En utmärkt tjänst när den fungerar, så även med mina sjukresor. Men så kommer det dagar som ställer ”en fungerande vardag” på huvudet för många, inte bara för mig, som är dialyspatient te dagar i veckan och behöver ha fungerande tider från Hemse till Visby och tillbaka för att kunna få leva att normalt liv.
Detta likställer jag med en fungerande arbetspendling då jag har andra saker inplanerade som jag som sjuk ändå önskar delta i. Arbetet i detta fallet är de dagar och timmar jag ska från Hemse till Visby lasarett för att få min livs viktiga behandling. Tänk om den tjänsten fanns i Hemse! Enligt dialyspersonalen på Visby Lasarett bör en patient få bli hämtad 15 min efter behandling för att bli hemskjutsad direkt.
Enligt Samres har de betydligt längre tid för hämtning. Vad betyder det? Till exempel ska jag bli hämtad kl 12.05 för att komma hem till Hemse till cirka kl 13 då jag ofta har något inplanerat, som bowling som är det enda jag kan ägna mig åt som fritidssyssla på grund av dialysen.
Med förklaringar typ ”att spara på miljön” får jag ibland åka via orter på Norra Gotland som tar cirka en timme extra tid innan jag kan komma hem till Hemse, vad är det för svepskäl till att låta sjuka patienter som ska hem från behandling. Att spara på miljön och i så fall vilken miljö? Arbetsmiljö, patientens sociala miljö, vad? Detta tillför bara extra irritation för mig som patient som bara vill hem och ha ett så normalt liv som möjligt. Tider ändras trots förbokning med 1,5 timmar – är det klokt det?
Att köra med egen bil är inte att tänka på då man kan bli trafikfarlig på grund av den behandling man fått för att systemet inte funkar! Det vill ni väl inom beslutsfattande poster inte ska hända? Vad tänker ni göra, våra folkvalda?