I dag går det att läsa följande på Energimyndighetens hemsida: ”Energi- och klimatrådgivningen syftar till att främja en effektiv och miljöanpassad användning av energi, att minska energianvändningens klimatpåverkan och bidra till att Sverige når de energi- och klimatpolitiska målen. Energi- och klimatrådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan.”.
En nationalisering av rådgivningen skulle innebära betydligt mer generell, och därmed också ”trubbigare” rådgivning, där rådgivarna omöjligtvis kommer kunna ta samma hänsyn till de lokala förutsättningarna som regionala rådgivare med större lokalkännedom. Jag uppfattar förslaget som en nedprioritering av energirådgivningen och antar att detta förslag, i likhet med de flesta andra förslag av sittande regering, presenteras som ett sätt att spara pengar på. Jag ser istället hur en nationell rådgivningsfunktion skulle kunna hämma effekten av energirådgivningen och därmed innebära ökade kostnader i längden. Exempelvis skulle ett generellt råd om bergvärme (som fungerar alldeles ypperligt på många andra platser i landet), utan anpassningar till vår berggrund, kunna ge sämre värmeledningsförmåga än andra system, samt riskera saltvattenspåverkan på grundvattnet.
Om någon önskar ett tips på ytterligare en myndighetsutveckling att förfäras över, så kan jag tipsa om boken ”Skogslandet” av journalisten Lisa Röstlund, som handlar om den svenska skogsavverkningen och hur Skogsstyrelsen strypt sin rådgivning till skogsägare om miljöhänsyn från 1700 tillfällen år 2018, till bara 104 tillfällen år 2022.
I denna kritiska och omvälvande tid behöver vi rådgivningsfunktionerna mer än någonsin. Jag vill föreslå att Region Gotland satsar på en fortsatt lokal energirådgivning, oavsett vad Energimyndigheten bestämmer sig för.