Gotland – en sagovärld

Gotland har blivit en slags sagodestination där inget är på riktigt.

"Här tar man på sig linneklänningen, tar sin stråväska och hoppar i sin gotlandsbil, som man aldrig skulle köra på fastlandet för det är ju verkligen inte PK, men på Gotland är det bara charmigt med dessa gamla veteranklassade bilar som spyr ut föroreningar".

"Här tar man på sig linneklänningen, tar sin stråväska och hoppar i sin gotlandsbil, som man aldrig skulle köra på fastlandet för det är ju verkligen inte PK, men på Gotland är det bara charmigt med dessa gamla veteranklassade bilar som spyr ut föroreningar".

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Insändare2022-05-26 08:09
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Här finns ingen tråkig vardag med morgonstress för att hinna lämna barn på förskolan i tid och att därmed också hinna till sitt helt vanliga jobb i tid. 

Här kämpar man inte med matinköp med övertrötta barn. Här får man inga dystra besked på lasarettet. Nej, här lever man livets glada dagar med guldkant i tillvaron långt bort från tråkig vardag. 

Här tar man på sig linneklänningen, tar sin stråväska och hoppar i sin gotlandsbil, som man aldrig skulle köra på fastlandet för det är ju verkligen inte PK, men på Gotland är det bara charmigt med dessa gamla veteranklassade bilar som spyr ut föroreningar. 

Och om man säger något, någon som jag som varje dag i ur och skur cyklar en mil in till jobbet i stan. Cyklar med barnen till förskolan. Cyklar till aktiviteter. Cyklar till mataffären. Cyklar genom avgaser och föroreningar. För att dra mitt strå till stacken – för att jag vill att barnen ska ha en framtid. 

Om någon som jag säger något om att det kanske finns alternativ till den där bilen som spyr ut föroreningar på vår vackra ö, jo, då är jag ”otrevlig”. Framför allt om man säger något till någon som är född och uppväxt här på ön och har ett semesterboende här, jo, då får man minsann veta att så får man inte säga. 

Dom som har sin vardag på fastlandet. Dom får göra precis som dom vill här. Det är ju faktiskt ”magiska Gotland” och har vi en slogan som heter så, jo, då måste dom ju få ha det magiskt här, långt borta från sin vardag på fastlandet. Och då ingår att släpa över gamla bilar från fastlandet på båten till sagolandet Gotland. 

Jag, som har min vardag här, får ett dystert besked på vårt lasarett med den vackraste av utsikter. Ett besked som jag funderar på om det finns en koppling till alla mil cyklandes i avgaser och föroreningar. För att jag vill ge barnen en framtid i en tid då klimatförändringarna orsakar katastrofer på löpande band. 

Jag vill ge barnen en framtid men kanske själv blir utan just en sådan. För vem är jag att tycka att någons stora bil från 80-talet, ”en riktig gotlandsbil”, kanske borde parkeras permanent till förmån för ett miljövänligare alternativ. För allas framtid.