Det kan handla om att säga upp abonnemang på streamingtjänster eller att avstå från en utekväll. Särskilt ansträngd kan ekonomin bli för studenter med låga CSN bidrag och ofta höga boendekostnader. För att lösa problemet bör dagens fribelopp avskaffas, som hindrar studenter från att ha sommarjobb eller extraknäck utan att straffas ekonomiskt.
Varje halvår tillåts studenter tjäna upp till 111 000 kronor innan skatt. Därefter sänks successivt summan en student kan ansöka om i studiebidrag. Det gör att den som jobbar extra vid sidan av studierna eller har ett sommarjobb med högre lön blir ekonomiskt lidande. I stället för att ta ett första steg in på arbetsmarknaden blir resultatet att studenter planlöst vandrar runt på gator och torg samtidigt som plånboken ekar tomt. Så kan vi inte ha det.
Gotland är på många sätt en sommaridyll. Med gröna ängar och långa stränder skapar ön möjlighet till både avkoppling och turism. Samtidigt krävs personer villiga att även i sommartid bemanna glasstånd och agera lokala guider. Där är studenter den givna gruppen. Förutom att kliva in i en tid då andra ofta önskar semester, ges möjlighet att få ett steg in på arbetsmarknaden samtidigt som både den privata och nationella ekonomin gynnas.
Dagens fribelopp begränsar framför allt friheten för studenter på väg att genomföra en klassresa. För den med föräldrar vilka inte obetänksamt kan kliva in och finansiera studentlyan när CSN pengar sinar, är behovet av extra inkomst särskilt viktig. Tyvärr riskerar politiskt godtycke begränsa friheten för denna grupp. I stället för att uppmuntra flit och engagemang agerar fribeloppet ett väghinder som hindrar studenter med sämre ekonomiska förutsättningar att uppnå sin fulla potential.
Kritiker hävdar ofta att studenter ska fokusera på studier och inte ha parallella sysselsättningar. Trots god intention bortses från det faktum att studenter sällan är schemalagda hela dagar och dessutom har flera månaders ledighet under sommarhalvåret. För att få ekonomin att gå runt även då CSN ej delas ut, ses därför arbete ofta som en nödvändighet snarare än frivillig lyx. Det är dessutom inte politikens uppgift att diktera hur vuxna människor ska spendera sin fritid.
I en tid av skenande inflation och höga priser är det inte rimligt att begränsa ungas möjlighet att dryga ut studentkassan. Dagens fribelopp som omöjliggör extraknäck och sommarjobb under studieperioden är en förlegad kvarleva som sätter käppar i hjulet för landets framtid. I stället för att uppmana studenter att ligga på sofflocket och tvingas vända på varje krona, bör fribeloppet slopas.