De närmsta 20 åren väntas landet mer än fördubbla förbrukningen av el. Energibranschen står inför en massiv utmaning.
Till en början måste den nya regeringen ta sig an den rådande elpriskrisen. Den hotar inte bara människors privatekonomi och många företags existens; den riskerar att bromsa eller till och med stoppa elektrifiering, klimatomställning och teknikutveckling.
Fyra insatser behöver omedelbart göras för att skydda kunderna från fler prishöjningar:
– Snabb elpriskompensation. Detta bör utformas på ett sätt som snabbt kompenserar de kunder som drabbas av de högsta kostnaderna.
– Reducera stamnätavgiften. Ta tillfälligt bort den så kallade stamnätstariffen, en avgift elnätsbolagen måste betala till elsystemansvariga affärsverket Svenska kraftnät. Detta skulle snabbt frigöra medel som elnätsföretagen kan använda för att ersätta de dramatiskt ökande kostnaderna för att ersätta nätförluster, och därmed avsevärt minska kostnaderna för svenska elkunder.
– Främja energieffektiviseringar. Dessa ska helst vara möjliga för elkunderna att genomföra innan vintern.
– Tillfällig nedsättning av moms och elskatt. Kan på ett träffsäkert sätt mildra effekterna för hushåll och företag.
På längre sikt finns några saker som är mer akuta än andra, ofta för att de är en förutsättning för att annan utveckling ska kunna ske.
– Korta ledtiderna. För att kunna bygga ut elnätet i den takt som krävs för att säkra behoven i den svenska energiutvecklingen är det avgörande att tillståndsprocesser kortas. I dag riskerar elnätssatsningar att fastna i tillståndsprocesser som kan dröja upp till 10-12 år.
– Acceptans och förståelse för elnätsutbyggnad. Det behövs fler elledningar även på platser där elnätet måste samexistera med naturvärden, försvarsintressen och markägarens intressen.
– Begränsa kostnadsutvecklingen. Kostnadsutvecklingen för hushållen måste vara rimlig och förutsägbar. Vi behöver därför en utredning som tittar på hur energisystemets förändring ska finansieras.
– En långsiktig regleringsmodell. I mars 2022 presenterade Ellevio undersökningen Vad kostar framtiden? som kartlägger investeringsbehoven för ny elnätsinfrastruktur för dubblerad elanvändning de kommande 20 åren. Den tidigare prognosen om 500 miljarder i elnätsinvesteringar justeras upp till så mycket som 670 miljarder kronor fram till 2045. För att ge elnätsbolagen möjligheter att förverkliga samhällsmålen måste regleringsmodellen för investeringar i elnätet vara långsiktig, stabil och förutsägbar.
– Spara el. Vi behöver titta på flera lösningar för att tillhandahålla stöd för kunder som ser över sin elförbrukning. Branschens forskningsplattform Energiforsk pekar på att om hela Europa skulle minska elanvändningen med 5 procent skulle priserna i södra Sverige vara ungefär på samma nivå som för ett år sedan.