När jag i helgen såg alla dessa energiska skolungdomar som finkammade varje kvadratcentimeter och plockade rent från plast, glas, snabbmatsförpackningar och fimpar fylldes jag av en stor beundran.
Då jag på måndagen strosade Stenkumlaväg fram var det som att njuta anblicken av en topp-städad lägenhet! Gula sopsäckar låg välfyllda med jämna mellanrum.
Kan man kanske drömma om att vi vuxna kan undvika att i fortsättningen nonchalant slänga dit fimpar och skräp igen ?