Insändare: Grundlösa argument sänker skoldebatten

Karin Nyström framför i en insändare 23 november argument för att bifalla förslaget till ny skolorganisation. Resonemanget börjar bli tröttsamt då det fortfarande inte på något sätt svarar på varför det är just välfungerande skolor på landsbygden som behöver läggas ner och som man omöjligt kan investera i om den gotländska skolan ska kunna fungera som helhet. 

Karin Nyström påstår helt grundlöst att barn på små skolor inte skulle få tillräckligt stora utmaningar för att växa och stärka sitt självförtroende. Hon drar också den vanliga visan om risken för att barn inte släppts in i gemenskapen på en liten skola.

Visst har alla skolformer sina för- och nackdelar. Men det intressanta är att när något fungerar dåligt på en landsbygdsskola så tas det som intäkt för att skolor på landet generellt är dåliga. När något händer på en skola i stan så drar däremot ingen slutsatsen att skolor i stan generellt måste läggas ner. Varför fungerar det såhär?

Att det skulle vara ekonomiskt olönsamt att satsa på landsbygdsskolorna är inte heller sant. Samtidigt som Sanda skola i förslaget ska läggas ner för att undvika investeringar på 10 miljoner ska Alléskolan i Visby byggas om för 120 miljoner – mer än fyra gånger så mycket pengar per elev!

Det är hög tid att sluta skylla skolans problem på de nedläggningshotade landsbygdsskolorna. Det är hög tid att adressera det verkliga problemet: att skolan har för låg prioritet och tilldelas för lite resurser. Det är dags att genomskåda hur normer kring stad och landsbygd genomsyrar förslaget på ny skolorganisation likväl som debatten kring denna. Först när vi förstått att likvärdighet inte betyder likformighet kommer vi att få en skoldebatt värd namnet.