Grundvattennivåerna är på flera håll i landet oroväckande låga, även på Gotland. Vi kan inte påverka hur mycket det ska regna utan vi måste bli mycket bättre på att hushålla med det vi har. Rent vatten är inte någon självklarhet.
Regionen bör ha det övergripande ansvaret. Att skicka ut ett sms till oss fast boende på ön är naturligtvis bra, men hur nås turisterna? På färjans monitor finns numera en upplysning om att det är bevattningsförbud på Gotland. Det är bra, men tyvärr tror jag inte det är så många som åker till Gotland för att vattna.
Det måste gå att kräva mer. Som att alla med husbil, husvagn eller båt har gott om färskvatten med hit. Duschning och toabesök måste ransoneras. Om någon, mot förmodan, fyller sin pool med kranvatten måste det utgå skyhöga böter.
Det verkar sättas stor tilltro till avsaltat havsvatten som dricksvattenkälla. Hur är det då med dessa nanopartiklar av plast som inte går att sila bort när vattnet släpps ut i Östersjön, går de att sila bort när vattnet tas in i våra kranar? Östersjöns vatten känns inte direkt hälsosamt och man frågar sig i sammanhanget hur tjänligt det är att ha kor på stränderna.
Om vi oroas över att Cementa inte får tillstånd att bryta sönder vår berggrund och äventyra våra vattenreservoarer, har vi därmed släppt all oro för de miljöfarliga ämnen som släpps ut vid eldning av kalkugnarna? Vi kan knappast vara stolta över att förbränningen sker med plast, lösningsmedel och gamla bildäck. Enligt uppgift endast en tiondel från ön, resten importeras. Nog måste det finnas smartare sätt att ta vara på 200 000 ton bildäck per år, än att bränna upp dem.
Arbetstillfällen är viktiga här och nu, men vi vuxna måste ta vårt ansvar för natur och miljö. Det gäller livet för våra barn och barnbarn.