Halkolyckor släcker liv/Nollvision mot fallolyckor

Olyckor drabbar inte blint, de drabbar selektivt. Ålder och kön har stor betydelse för risken att skadas allvarligt eller omkomma i en olycka.

"I kommuner där det läggs små resurser på vinterväghållning är kostnaderna för fallrelaterade skador högre än i kommuner som satsar på förebyggande åtgärder som gratis broddar till seniorer, grusning och saltning av vägarna".

"I kommuner där det läggs små resurser på vinterväghållning är kostnaderna för fallrelaterade skador högre än i kommuner som satsar på förebyggande åtgärder som gratis broddar till seniorer, grusning och saltning av vägarna".

Foto: Berg-Rusten, Ole

Insändare2023-03-14 08:05
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Äldre personer och kvinnor är värst drabbade av fallrelaterade skador. Varje år faller cirka 70 000 personer (40 000 kvinnor och 30 000 män) så illa att de behöver läggas in på sjukhus för vård, enligt uppgifter från Socialstyrelsen. Och nästan 74 procent av dem som befann sig i slutenvård 2021 var 65 år eller äldre. 

Så här års, med snö och is halkar cirka 25 000 personer så illa att de måste söka akutsjukvård. Drygt 3 000 hamnar på sjukhus. En rapport från Väg- och transportforskningsinstitutet visar att i kommuner där det läggs små resurser på vinterväghållning är kostnaderna för fallrelaterade skador högre än i kommuner som satsar på förebyggande åtgärder som gratis broddar till seniorer, grusning och saltning av vägarna. 

Fallolyckor är den olyckstyp som årligen leder till flest dödsfall, flest inläggningar på sjukhus och flest besök på akutmottagningar. Enligt tidigare beräkningar av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) uppgår de samhällsekonomiska kostnaderna för fallolyckor till cirka 24 miljarder kronor varje år, vilket är mer än kostnaderna för trafikolyckor. 

Samtidigt som insatserna för att förebygga fallolyckor utgör en bråkdel av satsningarna på att förebygga trafikolyckor. 

I jämförelse med andra länder har Sverige varit framgångsrikt i fråga om att minska antalet arbets- och trafikolyckor. Årligen omkommer runt 50 personer i arbetsolyckor och i trafikolyckor drygt 200 personer. Att jämföra med fallskador som orsakar att ungefär 1 000 personer, 65 år och äldre, dör varje år. 

När det kommer till fallolyckor och äldres säkerhet finns välmenande intentioner och många aktörer men ingen som har det sammanhållande ansvaret likt Transportstyrelsen eller Barnsäkerhetsrådet. 

I det senare fallet är behovet minst lika stort för personer som befinner sig i andra änden av livet. Barnsäkerhetsrådet har till syfte att förebygga skador och olyckor bland barn och unga i Sverige. Motsvarande målsättning måste också formuleras för ett Äldresäkerhetsråd. Frågan är hur många fler som ska skadas eller dö innan politikerna tar problemet med fallolyckor på allvar. 

Att ta ett samlat grepp om de allvarliga fallolyckorna skulle spara liv, mänskligt lidande och miljardbelopp. Frågor som den nya regeringen nu har chansen att ta itu med. Ta den chansen! För Sverige kan väl bättre?