Visst blir man besviken på alla dessa ledarartiklar och krönikor som börjar brett med att beskriva ett aktuellt problem. Just nu handlar det om bostadsbristen, Ukraina-konflikten eller Israel-Gaza.
Alla är väl medvetna om problemets omfattning, de tar munnen full. Och sen slutar det med ett stort utropstecken. Gör något! Nu måste politiker och myndigheter ta tag i det här! Men själv har man inte minsta förslag.
Fast när det gäller konflikten i Mellanöstern finns ju ”tvåstatslösningen”. Den som stormakterna tänkte sig när Israel ensidigt utropade sin stat 1948. Så tänker nu utrikesministern och alla andra. Två demokratiska, självständiga stater, Israel och Palestina, visst vore det snyggt!
På Västbanken, det som var tänkt att bli staten Palestina, bor nu några hundratusen israeliska bosättare. De har slagit sig ner där utan tillstånd från någon. Israel har inte gjort något för att förhindra det, de vill utvidga sitt område. De svårt splittrade palestinierna har inte haft någon möjlighet att hävda sina rättigheter. Många av bosättarna är hårdföra amerikanska judar, inte så upptagna med mänskliga rättigheter precis.
Hela idén om tvåstatslösning är för länge sen överspelad, det borde de veta som nu uttalar sig. Det skulle kräva omfattande militär makt att driva bort bosättarna. Vem står för den? Omgivande muslimska stater har några gånger försökt kasta Israel i Medelhavet. De har misslyckats varje gång. Israel har en mycket stark krigsmakt.
Eller tror någon att dessa bosättare som nu är medborgare i det västerländska, demokratiska Israel skulle gå med på att leva i den muslimska staten Palestina? Hur såna ser ut vet vi rätt väl.
Vi har i Sverige flyktingar från vartenda muslimskt land. Därtill kommer att Israel ofrånkomligen vägrar fullt medborgarskap åt alla palestinier. Muslimerna har snabbare befolkningsutveckling än judarna och skulle snart ta över i den demokratiskt styrda staten.
Min gamle vän i fredsrörelsen kallade detta ett divergent problem. Såna finns i matematiken, när faktorerna pekar åt olika håll och aldrig kan mötas. I stället för att stoppa huvudet i sanden borde världens och det här områdets makthavare erkänna fakta. Enklast vore om områdets stora, rika muslimska stater tog hand om palestinierna. Kan FN förmå dem till det? Nej.
Alltså, just nu: Hamas måste återlämna gisslan. Israel måste sluta bomba Gaza. Så mycket press borde det internationella samfundet kunna utöva, på båda, samtidigt.