Peter Lindvall, tack för inbjudan att höra av mig till dig, men den här debatten hör hemma i offentligheten.
Orden styr tanken, ord måste vårdas. När man kallar en kommun för koncern, en medborgare för kund, en ko för produktionsenhet, då händer det något. Det händer att de ekonomiska värdena blir betraktade som de viktigaste, de allt överordnade.
Jag vet mycket väl vad New Public Management är, det är ett system som sätter just ekonomismen i högsätet, på bekostnad av värden som erfarenhet, professionalism, humanism och långsiktig hållbarhet.
En följd av detta tänkande har blivit ensidigt fokus på ekonomisk effektivitet, konkurrens och upphandlingar, avregleringar, utförsäljningar och privatiseringar. Såväl på kommunal som på regional och nationell nivå. Allt finansierat av skattemedel.
När Region Gotland väljer att betrakta sig som en koncern, vilket den alls inte är, säger regionen att man vill att dess verksamheter ska bedrivas enligt företagsekonomiska principer. Medborgarna har blivit kunder.
Peter Lindvall, du säger att syftet med att kalla sig koncern var: ”… att signalera att vi måste hålla ihop kommunens/regionens breda verksamhet genom att ha gemensamma mål för samhällsutveckling och verksamhet…”
Hur blev det lättare genom att kommunen kallar sig koncern? Hur jobbade kommunen med dessa mål innan New Public Management infördes? Hur har ni tänkt, Peter Lindvall, när ni ändrat på orden?
För det kan väl inte vara så att Gotlands kommun bara följt med strömmen och tycker det är finare att vara en koncern än en kommun, finare att ha en regiondirektör än en kanslichef?