Sista april i år utfärdade en reumatologläkare på Visby lasarett intyg om parkeringstillstånd för rörelsehindrad, (min man) och intyget med ansökan och fotografi skickades in samma dag till Teknikförvaltningen. I brev från 13 maj begärdes yttrande och mer förklaring, vilket gjordes omgående. Den 24 maj skickades brev från handläggaren till läkaren med begäran om ännu mer förklaring (kopia till min man). Då försökte jag få telefonkontakt med handläggaren och efter tre dagars ihärdigt ringande blev jag uppringd.
Jag undrade då om hen ifrågasatte vad en läkare skrivit och fick till svar att: "Jag ifrågasätter alla ansökningar, det är mitt jobb!" Senare i samtalet ändrade handläggaren svaret till att "begära kompletteringar" i alla ärenden. Läkaren skulle alltså återigen skriva ett intyg om att min man behövde P-tillstånd för handikappade! Det intyget måste in före 17 juli, annars makulerades ärendet.
Alla utom handläggaren är nog medvetna om vilket arbetsbörda som läkare på Visby lasarett har! Min man lyckades få en tid hos sjuksköterska där han fick "provgå" under observation och hon lovade skicka resultatet till läkaren. Tyvärr hade han då semester och den 17 juli passerade. I dag kom besked att min man inte kan beviljas P-tillstånd för handikappade, eftersom inget brev från läkaren inkommit.
Jag önskar svar från Teknikförvaltningen där det redovisas vilka kostnader det här ärendet medfört i handläggningstid och faktiska kostnader för porton me mera, när ett intyg knappast belastar regionen med en enda krona. Parkeringsplatserna finns ju redan där, ofta gapande tomma medan alla övriga platser, framförallt vid lasarettet är upptagna. Min man kan inte gå från Trojaborg eller parkeringen vid stranden till lasarettet, vilket också läkaren intygade i sitt brev. Dessutom har min man haft tillstånd i fem år och har knappast blivit friskare nu.
Konsekvensen av handläggarens nitiska arbete är att jag måste köra min man till lasarettet (han lämnar olika prover flera gånger i månaden ibland) och passa upp vid ingången. Strax bredvid gapar handikapplatserna ofta tomma då de som är svårt rörelsehindrade ofta kommer med färdtjänst eller taxi.
Byråkrati, stelbenthet och total avsaknad av empati hos Regionen har kostat oss tid, pengar och frustration. En åttioårig man med artros, spinal stenos och behandlad cancer är inte värd att hjälpa med en så enkel sak som ett beviljat P-tillstånd för handikappade, tydligen. Svar emotses i tidningen, tack!