I dom senaste upphandlingarna har Trafikverket jobbat för att få konkurrens om Gotlandstrafiken. När flera rederier konkurrerar om avtalet, så vill verket uppnå bra förbindelser till och från ön och även begränsade statliga bidrag. Helst lägre än det bidraget på 5 miljarder i den nuvarande tioårsperioden. Men i likhet med den förra upphandlingen kom det bara ett anbud. Trafikverket misslyckades på denna viktiga punkt, men generaldirektör Roberto Maiorana var ändå glad och nöjd på måndagens presskonferens i Visby.
Vi, som är helår eller delår på Gotland, struntar i om det blir konkurrens i upphandlingen. Vi vill se snabba färjor, en bra tidtabell, lägre utsläpp och rimliga priser för gotlänningar, för turisterna och för gods. Helst lägre priser än i dagsläget. Då biljettpriserna höjdes vintern 2023 fick vi veta att priserna ännu inte nått taket i nuvarande avtal. Efter upphandlingen berättar Trafikverket nu: ”Trafiken kommer även fortsättningsvis upphandlas med takpris för gotlänningar och gods och förändringar i takpriskonstruktionen gör att bränslepriset inte kommer att påverka biljettpriserna i lika stor utsträckning som i dagens avtal.” (Trafikverkets hemsida)
Frågan är – kan vi uppfatta detta som ett positivt besked? När Trafikverket samtidigt uppger att det statliga tillskottet beräknas bli knappa 3 miljarder i den nya avtalsperioden, blir man som gotlänning orolig. När bränslekostnaden ökar som följd av EU:s CO2-skatt och det statliga bidraget reduceras med över 2 miljarder, så blir det svårt att få ihop en ekvation utan höjda biljettpriser. Att ledningen av färjetrafiken flyttas till Danmark när näringslivet på ön backar, är en dålig nyhet för Gotland. Den 4 juli får vi detaljerna i det nya avtalet om Gotlandstrafiken.