Insändare: Hur ska vi spara i skolan?

Samtidigt som man under det gångna året har talat en hel del om hur viktig lektionsundervisning av god kvalitet är, ska Region Gotland spara pengar just på undervisningen i gymnasieskolan. Den tid som vi lärare får till för- och efterarbete justeras nämligen ner inför kommande läsår. För- och efterarbete betyder att planera för lektionsupplägget och förbereda för olika anpassningar som brukar behövas när elever har olika behov, och efteråt ge feedback (helst individuell) till varje elev med exempelvis råd om vad eleven kan arbeta vidare med. Dessa arbetsuppgifter är tidskrävande men de är också ett mått på utbildningens kvalitet.

När vi numera har större klasser, på inte sällan 32 till 34 elever, förstår var och en att det egentligen tar flera timmar att till exempel gå igenom sånt som elever skriver, men till en lektion på 75 minuter i en normalstor klass får en lärare på Wisbygymnasiet idag bara ungefär lika många minuter (75) till både förarbete och efterarbete, det vill säga det råder redan tidsbrist och lärare stressar sig igenom vissa arbetsuppgifter för att försöka hinna med andra. Inför kommande läsår skruvas beräkningsmodellen åt ytterligare.

Resultatet kommer att bli att jag får svårt att hinna planera för någon undervisning med hög kvalitet. Jag får svårt att hinna tänka igenom enskilda elevers behov av individuella anpassningar. Jag får svårt att till exempel hinna ge någon användbar respons på vissa saker som elever i mina ämnen skriver under läsåret och jag får svårt att hinna se varje elev på det sätt jag skulle vilja. I slutänden blir följden att elever på Wisbygymnasiet får det svårare att nå kunskapskraven, få godkända betyg eller högre och kunna hävda sig vid en jämförelse med gymnasister från övriga landet. Är det vad vi vill med skola och utbildning på Gotland?