På söndag kördes Vasaloppet i fantastiskt fina förhållanden med mycket snö och fint väder. I ett berömt uttalande i Expressen från 2006 spådde meteorologen och Miljöpartiets eu-parlamentariker Pär Holmgren att Vasaloppet inte skulle överleva sin 100-årsdag 2022. Detta var förstås ännu en i raden av spådomar, som så kallade experter gjort i IPCC:s namn, som inte slog in. Gemensamt för alla dessa spådomar som gjorts sedan 1988 är, att ingen slagit in. När ska vi förstå att vi inte har en klimatkris, utan en propagandakampanj?
Mätningar från Siljansfors försökspark strax utanför Mora visar ingen signifikant minskning av snödjupet under de senaste 100 åren. Det genomsnittliga snödjupet den 1 mars har bara minskat från 43 cm till 38 cm under alla dessa år, men variationerna har varit stora. Stora problem med snön hade man på 1930-talet och den enda gången då snödjupet var noll i Siljansfors var år 1932. Även 1990 ställdes Vasaloppet in på grund av snöbrist, men då var snödjupet ändå 10 cm.
Det finns alltså inget som talar för att det kommer att vara en större brist på snö i Vasaloppsspåret i den närmaste framtiden i alla fall, mer än vad vi kan förvänta oss av med den naturliga mellanårsvariationen, konstaterar försöksledaren Ola Langvall vid Siljansfors.
Temperaturen under februari månad från samma mätstation i Siljansfors visar en trend att månadsmedeltemperaturen har ökat från -7,9 °C år 1922 till -5,5 °C år 2021, men även här har variationerna från år till år varit stora. Under Vasaloppets hundraåriga historia har medeltemperaturen i februari varit över noll endast under åren 1989 och 1990, dvs för över 30 år sedan, vilket sannolikt varit en stor anledning till att loppet inte har behövt ställas in mer än två gånger.