Tanka eller äta? Ja, det är frågan...
Eller får grabben hoppa över fotbollsträningen den här veckan? Är ju löning nästa vecka, då kan jag tanka bilen. Måste handla mat nu, mat prioriteras.
Ja, detta är en tanke vanligare än man tror. Jag är en småbarnsförälder på "landet" utan direktörslön. Jag har familj med sambo och två barn i lågstadiet. Vi måste ha två bilar. Vi har 1,5 mil till bussen. Båda vi jobbar inom två mil från hemmet. Det är åtta mil om dagen.
Barnen börjar bli stora, det är fotboll, bandy, ridning med mera, mer mera. Jag själv är verksam inom lantbruket. Jag är fullt införstådd i gårdens höga kostnader för att förse oss svenskar med 1:a klassen mat, ur både miljö- och djurskyddsperspektiv.
Då kostar det att producera! Också för oss att handla, men det är värt det för mig som konsument att betala priset, för jag vet med hela mitt hjärta vad som ligger bakom. Men till vilket pris undrar jag varje vaken minut.
Till vilket pris ska vi vara bäst på att leka miljösmarta här i lilla Sverige? Jag tänker och vill agera klimatsmart, men till vilket pris? Ska jag hoppa över barnens fritidsintressen för att jag inte har råd att tanka bilen för jag vill stöda Sveriges bönders hårda kamp, eller ska jag tanka och skjutsa barnen, men handla billig mat från andra sidan jorden, som i vissa fall är producerat på sådant sätt att det vore förbjudet för en bonde i Sverige?
När ska våra makthavare se utanför stadskärnan? Se och höra oss som inte har buss och tunnelbana? Vi som inte har råd att köpa elbil? Vi som måste ha två bilar per hushåll? Vi bönder som måste ha mängder el 24 timmar om dygnet 365 dagar om året till våra djur? Diesel till våra maskiner?
Denna text är inte skriver som ett "nu måste vi agera" utan det är ren fakta från livet för en pappa till två barn bosatta på Gotlands landsbygd! Något för er som inte behöver bry er om vare sig el bränsle eller matpriser. Landet är större än storstan, priset på el och bränsle måste ner!