Infrastruktur går före skattesänkningar

Det behövs mer infrastruktur – inte mindre – och det i hela landet.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Insändare2021-02-25 19:43
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I hela landet finns önskemål om investeringar i mer järnväg, nya vägar eller andra angelägna infrastruktursatsningar. Kommunala företrädare, företagare eller samhällsengagerade medborgare vittnar alla om hur viktig infrastrukturen är för kommunen och regionen, för jobben och inte minst för klimatomställningen. Till infrastruktursatsningen knyts drömmar om ett starkare samhälle, om nybyggda bostäder, förbättrade pendlingsmöjligheter och klimatsmarta transportlösningar. Idag träffar jag företrädare på Gotland för att lyssna in hur Gotlands behov ser ut och vad Gotland behöver för att utvecklas.

Regeringen prioriterar infrastruktursatsningar i hela Sverige. Tillgång till väl fungerande kommunikationer ska vara god oavsett var du bor och trafiken till och från Gotland ska vara bra, tillgänglig och klimatsmart. Det är viktigt för Gotland och det är viktigt för Sverige. Regeringen har därför gett Trafikverket i uppdrag att analysera olika modeller för hur färjetrafiken till ön kan se ut framöver. Jag ser fram emot att ta del av analysen och även genomlysningen av en modell där staten driver trafiken i egen regi.

Infrastrukturinvesteringar skapar jobb, förstorar arbetsmarknadsregionerna och är dessutom oftast nyckeln till att klara klimatomställningen. På samma sätt som det är angeläget med stambanor i hela landet för att möta bristen på kapacitet i järnvägssystemet, är det också viktigt att utveckla goda möjligheter för förbindelser med fastlandet från Gotland eller elektrifiering av transporter, inte minst med Smartroad Gotland. Det blir extra tydligt när vi nu ska nå målet att minska de fossila utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030 och bli helt fossilfria 2045. Det är enbart med modiga investeringar som vi har möjlighet att klara klimatomställningen – i nya stambanor för att möta bristen på kapacitet i järnvägssystemet, i elvägar och laddinfrastruktur för att säkra elektrifiering av fordonsflottan och bana vägen för eldrift, vätgas och andra hållbara drivmedel även till sjöfarten och flyget.

En viktig aspekt är vad frånvaron av investeringar skulle innebära för Sverige. Vad blir prislappen för tappad konkurrenskraft, försenad klimatomställning och ökade regionala klyftor? Ytterligare jobbskatteavdrag kommer inte skapa vare sig nya jobb, klara klimatomställningen eller för den delen hålla ihop Sverige. För det krävs investeringar. Med en alltmer konservativ höger, vars klimatengagemang blir allt svagare blir den politiska konflikten framöver allt tydligare i Sverige.