Vera Sollerman leker med rimord och gutamålets mest svåruttalade diftong:
Ja vait någe sum reimar pa släut.
Jär de någe man ska lär si vite?
Nai, nai, de jär int häut.
Jär de någe sum smällar?
Nai, de jär int kräut.
Jär de sma raude prickar pa skinne?
De jär int någe me spräut.
Jär de kräk sum livar ei sjöen, tro?
Jo! priseis!
Men da jär de en käut!